Välj väg – bli bärare av hopp

Ledare. Vi kan fatta medvetna beslut att leva förväntansfullt inför varje ny dag och bli bärare av hopp, värme, goda erfarenheter och upplevelser. Men det kräver beslutsamhet, ett val.

Förra årets Nobelpristagare i litteratur Jon Fosse tackade Gud i sina tal. Undersökningar visar att bland nobelpristagare mellan år 1901 och 2000 hade två tredjedelar en kristen tro. Att det finns en skarp motsättning mellan tro och vetenskap håller knappast längre.

Sekulariseringens framväxt, där det i människors tankar och livsföring finns allt mindre plats för det övernaturliga, håller kanske på att förändras. Är vi på väg mot ett nytt synsätt? Trots att det länge hävdats att tro och vetenskap står emot varandra, ser vi allt fler tendenser att den uppfattningen inte längre är så självklar. Att det finns en skarp motsättning mellan tro och vetenskap håller knappast längre. Undersökningar visar att exempelvis bland nobelpristagare mellan år 1901 och 2000 hade två tredjedelar en kristen tro.

Fram till upplysningstiden på 1700-talet hade kyrkan och den kristna tron en dominerande ställning i samhället. Andra synsätt, än att det finns en Gud som skapat och styr världen, hade svårt att påverka människors tänkande. Med naturvetenskapens utveckling, och dess enorma framsteg under 1600-1700-talet och framåt, förändrades männi­skans världsbild påtagligt. Forskare proklamerade att jorden styrdes av naturvetenskapliga lagar och inte av någon Gud. Allt skulle i stort förklaras med bevis och människan kunde själv förändra sina levnadsvillkor. 

Det förändrade synsättet ledde till ett ”stängt universum”. Ingen övernaturlighet fick plats eller kunde påverka och förändra människors tro och synsätt. I fortsättningen skulle livets mening hämta sin näring från förnuft och vetenskap och inte från kyrkliga dogmer. Men inför de stora livsfrågorna och vad som eventuellt finns efter döden, står fortfarande de flesta människor utan svar. Dessa frågor går inte att besvara utifrån vetenskapliga experiment och slutsatser.

Samtidigt som det sägs att sekulariseringen avsatt Gud vänder sig både unga och äldre idag till tarotkort, healing, spådom, kristaller och andra ovetenskapliga synsätt. Vad talar en sådan utveckling för språk? 

I media har det på senare tid inte alls blivit främmande att journalister och kulturskribenter ger uttryck för ett sökande efter tro och livsmening, bortom sekulariseringens ramar. Bara det faktum att biograferna det senaste året i både USA och Sverige visat filmer om kristen tro och starka andliga skeenden, som ”Jesus Revolution” och andra filmer, visar att det finns en mottaglighet för frågor som går utanför de strikt förnuftsmässiga.

När USA och flera andra västländer i slutet av 1960-talet stod handfallna inför drogromantiken, kunde inom bara några år, i slutet av 1960-talet, 100 000-tals unga som gått vilse i denna dekadenta livshållning, stå upp för erfarenheter där drogerna förlorat sin attraktion.

I nutid bombarderas vi av nyheter om krig, katastrofer, våld och kriminalitet. Det skapar lätt handlingsförlamning och en uppgivenhet. Då är det oerhört viktigt att vårt själsliv och det vi drivs av får näring av ljus och värme, gemenskap och hoppfulla livsberättelser, om bland annat livets oförklarliga mysterier. 

Ett nytt år, 2024, är fortfarande ett oskrivet blad. Men vi kan välja väg. Vi kan låta skapelsens skönhet i färger, former, mysterier beröra oss och sätta vårt fokus på möjligheter till motstånd mot det destruktiva. Vi kan välja att ta tillvara livsberättelser från människor som gått från mörker till ljus, som rest sig ur hopplöshet. 

Vi kan fatta medvetna beslut att leva förväntansfullt inför varje ny dag och bli bärare av hopp, värme, goda erfarenheter och upplevelser. Men det kräver beslutsamhet, ett val. Vill vi bryta med bekvämlighet, självupptagenhet och sträcka ut en hjälpande hand till människor vi möter? Då kan 2024 fyllas av ljus och kraft.

Powered by Labrador CMS