Att beställa hämtmat genom appar har blivit ett vanligt inslag i den moderna svenskens konsumentvanor. Foodora, Wolt och Uber Eats finns nedladdade i många telefoner runt om i landet, men det är inte alla som reflekterar över vad som krävs för att tjänsterna ska fungera. I slutet av mars strejkade Wolt-bud i Norrköping på grund av dåliga arbetsvillkor. Som konsument är det svårt att veta hur man ska förhålla sig till detta.
Hemmets Vän har intervjuat Sirin Celik, utredare på Transportarbetareförbundet. Hon är insatt i matbudens arbetsvillkor. Hon satt med i förhandlingarna när Foodora tecknade kollektivavtal och har även genomfört undersökningar och fört dialog med matbud.
Plattform – inte gig
Företag som faciliterar matbud genom digitala appar kallas ofta gig-företag, och deras anställda för gig-arbetare – något som Sirin Celik är kritisk till.
– Flera företag vill kalla det gig-arbete för att poängtera att man är något unikt som borde stå utanför den svenska modellen, säger Sirin Celik till Hemmets Vän.
Sirin själv använder inte den termen. Hon menar att ett gig har en tydlig början och ett tydligt slut, något man gör då och då, där man ofta själv bestämmer tid och pris – som exempelvis DJ:s.
– Men de som jobbar som matbud har det ofta som sin primära sysselsättning, det är det enda de gör, dag ut och dag in. Det finns ingen start- och sluttid. Jag vill kalla det för vanligt arbete eller möjligtvis plattformsarbete.
Komplext system
På grund av principskäl har Sirin själv aldrig beställt mat via appar.
– Jag känner att jag kan gå och hämta min egen mat – jag tycker folk är lite lata.
– I vårt samhälle ska allt levereras hem, och det ska gå snabbt. Den attityden går ut över arbetarna. Det blir stressigt, man ska skynda sig, och det blir mer och mer kontrollerat och datordrivet.
För att optimera verksamheten samlar Foodora och liknande företag in enorma mängder data om buden.
Det är dock inte bara arbetarna som utmanas av moderna konsumentvanor. För resturangerna utgör detta också ett komplext system.
– När jag har pratat med Visita, arbetsgivaren för restauranger och hotell, berättade de att matbudstjänsterna fick restaurangerna att gå runt under pandemin. Det är de tacksamma för.
– Men jag har också pratat med restaurangägare som uttrycker att de hellre vill att kunder beställer själva än med matbud. När man beställer via apparna blir det ofta dyrare för restaurangerna.
”Kringgår svenska modellen”
Enligt Sirin är en av de bidragande orsakerna till marbudens osäkra arbetsvillkor att de saknar kollektivavtal. Just nu på marknaden är det bara Foodora som har kollektivavtal för sina moped- och cykelbud.
Anledningen till att Transport kunde teckna kollektivavtal med Foodora är för att de valt att anställa sina bud. Det skapar ett tydligt arbetsgivaransvar. Buden får en anställning, först på 1–3 månader, men efter ett år blir det ofta fast, och genom avtalet får de garantilön, tjänstepension och andra tillägg. Alla Transports avtal omfattar det så kallade FORA-paketet. Det innebär att buden är försäkrade, precis som andra arbetstagare i Sverige och omfattas av olycksfallsförsäkring – något som Wolt och Uber Eats inte erbjuder. Buden i dessa företag är mer utsatta.
Wolt och Uber Eats saknar kollektivavtal för sina matbud. De anställer inte buden, och ersättningen varierar från dag till dag. De betalar inte heller för den tid buden är inloggade i apparna, utan bara för själva leveranserna. Ersättningen kan ändras hur företaget vill.
Sirin menar att dessa företag kringgår den svenska modellen, som bygger på en relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.
Varför gick foodora med på att teckna kollektivavtal?
– Foodora har anställt sina bud från början – det underlättade processen. De bytte ledning och fick in en VD som var samarbetsvillig, och dessutom var det många tidningar som lyfte arbetarnas dåliga villkor. Foodora ville framställa sig som ett schysst företag för att kunna vinna viktiga upphandlingar. Slutligen hade Foodoras norska matbud gått ut i strejk för att få kollektivavtal. Då sa vi ”Om ni kan göra det i Norge, kan ni också göra det i Sverige”.
Det typiska matbudet
Det är olika typer av människor som jobbar som matbud tror Sirin. Dels studenter som vill dryga ut kassan, men också personer som inte lyckats få andra jobb. För vissa är detta deras huvudsakliga sysselsättning.
– Det är väldigt få etniska svenskar som jobbar för Wolt, Uber Eats och Foodora. De flesta har någon form av migrantbakgrund. Det kan man se på kommunikationen som förs med deras bud – den är ofta på engelska.
Sirin uppfattar att många som jobbar på Foodora är tacksamma för jobbet, just för att det är ett jobb.
– Jag tror att det känns väldigt tryggt för dem. Fast anställning är väldigt viktigt i Sverige.
Men att ett matbudsjobb skulle vara ett effektivt sätt för marginaliserade att komma in på arbetsmarknaden, det är Sirin skeptisk till.
–Flera matbud har sagt till mig att det inte är något som ger kompetensfördel när man söker nytt jobb.
Radera matbudsappar?
Hur ska man då som konsument tänka – är det bäst att bara radera alla matbudsappar från telefonen?
– Om man är sugen på hamburgare och inte har något val än att beställa via matbud ska man göra det via Foodora eftersom de har kollektivavtal, säger Sirin.
– Men jag tycker fortfarande att man borde kunna gå och hämta sin egen mat.
