Folkhögskolor under ekonomisk press

Folkhögskolorna i Sverige har lång tradition. Den första kom 1868. 50 år senare fanns det 50 skolor. Vid hundraårsfirandet fanns det 100. Vid 150-årsfirandet 150.

– Hoppas vi når 200 när vi fyller 200 år.

Olle Westberg är högsta tjänsteman för de rörelsedrivna folkhögskolorna.

Han bor i Strängnäs, sitter i kommunfullmäktige (S) och emellanåt är han gudstjänstledare i Olivehällskyrkan (Equmeniakyrkan) eller predikar.

Hans vision om den här utbildningsformen och hans egen uppgift sammanfattar han i tre punkter.

1. Sprida kunskap

2. Påverka villkoren

3. Ge fler tillfälle att studera

Ja, hur många folkhögskolor finns det? Hur många har kyrkor/samfund som huvudmän?

– Det finns 114 rörelsedrivna. Dessutom 42 där regionerna är huvudmän. Runt 40 har trosgemenskap som huvudmän. Vidare är till exempel Stadsmissionen i Göteborg huvudman för en skola. Räddningsmissionen i Ljungskile för en. Katolska kyrkan har tre skolor, ortodoxa kyrkan en. Blå Bandet en, IOGT-NTO två … 

– Dessutom är arbetarrörelsen huvudman för nästan 20 skolor. Studieförbundet Vuxenskolan, kopplat till (L) och (C) håller i två skolor. På ett tiotal skolor driver handikapprörelsen utbildning som riktar sig till sina egna.

Din vision om skolornas övergripande uppgift?

– Som vi sa redan för 100 år sedan, vi ska inte göra eleverna till vänster- eller högerpersoner. Men vi ska göra dem bildade för att bli kunskapsfyllda medborgare som behövs i civilsamhället, kanske som politiker i något parti.

– Vi ska heller inte påverka till ren tro. Men vi ska göra eleverna bildade för att kunna ta ställning. Och vill någon hitta sin tro på vägen, så är ju det fint.

Hur mår skolorna idag?

– Bra. Men stress för ekonomin. Flera klarar inte utgifterna för det löpande fasta underhållet. Personal sägs upp. Vi fick 100 miljoner till 2024. Men det är inte så mycket som vi behöver.

– Vi behöver bättre ekonomiska villkor, inte minst för att kunna undervisa personer med olika funktionsnedsättningar. Och för att fler över huvud taget ska kunna plugga.

Politiska aspekter?

– Det här är inte en vänster- eller högerfråga. Bildts regering gjorde mycket för folkhögskolorna. Reinfeldts också, liksom Löfvens. 

– Jätteviktigt och positivt att skolorna uppmuntras från båda håll. Sedan är det ju ingen hemlighet att SD inte är folkhögskolornas bästa vän.

Hur många pluggar på folkhögskolor idag?

– 32 000 helårsplatser där både hopp och allvar förmedlas. Det är färre än 2017-2018, innan pandemin slog till. Elevantalet sjönk till en bit under 30 000 under pandemiåren.

– Men betydligt fler pluggar här idag än för tio år sedan.

Vad tror du om framtiden?

– Skolorna blir fler. Jag är övertygad om att Sverige mår bra av ett gott civilsamhälle. Och det vill vi vara med att bygga.

– Vill vi göra Sverige till ett bättre land så ska samhället satsa på den här utbildningsformen. Den ger chansen till många som inte kommit in på andra utbildningar men här får möjlighet att mogna och hitta sin roll i liv och samhälle. Vi behövs.