Färre programpunkter med religiöst fokus under Almedalsveckan

Evenemangen är många och förväntningarna höga när Almedalsveckan närmar sig. Sedan 2017 är det verksamhetsledaren Mia Stuhre som håller ihop trådarna bakom arrangemanget.

– Vi brukar säga att Almedalen är en magisk plats, säger hon till Hemmets Vän. Dels för att vi befinner oss på Gotland, men också för att det är en arena för dialog, utbyte och oväntade möten som bidrar till att utveckla samhället.

Som tjänsteperson har hon fått sitt uppdrag från den politiska nivån. Den styrgrupp hon rapporterar till – det så kallade Almedalsrådet – består av åtta högt uppsatta kommunpolitiker, en från varje riksdagsparti. Region Gotland står som värd för denna samhälleliga mötesplats och äger även varumärket. Men Almedalsveckan är inget som kan genomföras enbart från politiska kontor, menar Mia Stuhre.

– Alla som bidrar med evenemang, oavsett vilken samhällsfråga de tar upp, ser vi som arrangörer av Almedalsveckan.

En plats ”för alla”

För den som inte följer samhällsdebatten kan syftet med Almedalsveckan framstå som oklart. När Mia Stuhre tillträdde som verksamhetsledare 2017 fanns varken en tydlig vision eller några egentliga strategier för vad veckan skulle uppnå.

Men samma år blev Almedalsveckan skådeplats för ett infekterat politiskt drama, där den nynazistiska Nordiska motståndsrörelsen stod i centrum. Efter deras närvaro i Visby sammankallades den dåvarande politiska styrgruppen för att dra upp riktlinjer för framtiden.

Resultatet blev att Almedalsveckan skulle definieras som ”den demokratiska mötesplatsen för alla”.

– Just orden ”för alla” diskuterades både framlänges och baklänges, men i en demokrati är alla inkluderade. Även om man själv inte tror på demokratiska värderingar, så är man en del av den, säger Mia Stuhre. Alla som har en samhällsfråga är varmt välkomna hit, men du får inte vara arrangör i det officiella programmet om du bär på ett antidemokratiskt budskap.

Nystart efter pandemin

Tre år senare drabbades världen av COVID19 och nya omställningar krävdes. Pandemin tvingade fram förändringar, vilket gav Almedalsveckan chans till nystart.

Innan pandemiåren utspelade sig Almedalsveckan över åtta dagar runt vecka 27. Förslag om att både tidigarelägga och korta ner veckan hade framförts i många år – men utan gehör. 

I år arrangeras Almedalsveckan utifrån vad Mia Stuhre tror kommer bli framtidens modell: måndag till fredag vecka 26.

Inte bara politik

För många är Almedalsveckan synonymt med partipolitik och riksdagsledamöter. Men det som tidigare kallades för Politikerveckan i Almedalen, är numera en bredare mötesplats, menar Mia Stuhre.

– På 00-talet låg tyngdpunkten tydligare vid politiska partier. Idag har Almedalsveckan blivit mer av en demokrativecka med större fokus på civilsamhälle, offentlig sektor och näringsliv.

De politiska partierna är fortfarande närvarande men enligt Mia Stuhre har deras engagemang inte vuxit under de senaste åren.

– Vi har en god representation av politiker i programmet, men vi ser inte att de politiska partierna driver sina frågor i evenemangsform på samma sätt som man gjorde för 10-20 år sedan.

Fortfarande relevant

Trots det förändrade politiska engagemanget vidhåller Mia Stuhre att Almedalsveckan fortfarande är en relevant aktör i samhället.

– Vi ser redan nu att vi har fler evenemang i det officiella programmet än förra året. Och vi har fler på väg in. Så vi räknar med att ha 10-15 procent fler evenemang i år än vad vi hade i fjol.

Mia Stuhre håller sig uppdaterad på siffrorna. När vi samtalar har 2200 evenemang registrerats. Alltifrån korta, intensiva intervjuer till seminarier, föreläsningar och panelsamtal.

– Det är mycket viktigt för oss med en bredd i programmet – stat, kommun och region, men också ideella organisationer. Både den offentliga sektorn och civilsamhället är viktiga i samhällsförändringen.

Responsen från deltagande organisationer är god. Genom en årlig enkätundersökning med frågan ”Hur nöjd är din organisation med sin medverkan under Almedalsveckan” bedöms arrangemanget utifrån en tiogradig skala.

– Jag vill säga att vi sakta men säkert stigit i omdömet bland våra arrangörer. Så högt betyg som vi fick i somras har vi inte haft tidigare. 

Mia Stuhre berättar att de vanligtvis brukar ligga på snittet 7,8 – i fjol kom de upp i 8,3.

Tro och livsåskådning

Vilken plats kyrkan och existentiella frågor kommer att ta på årets Almedalsvecka återstår att se. 24 evenemang har hittills valt att arrangera under kategorin ”religion”.

Förra året var det 18 evenemang av 15 arrangörer, 2023 var det 39 evenemang av 26 arrangörer och 2022 var det 28 evenemang av 26 arrangörer. 

Någon ”Jesustrend” på Almedalsveckan går alltså ännu inte att urskilja genom religionskategorin.

– Det är lite färre evenemang med religiöst fokus totalt sett i år. Men vi är inte framme ännu. Det finns fortfarande evenemang som inte har granskats och utkast som inte skickats in av arrangörerna, säger Mia Stuhre.

Samtidigt kan religionskategorin vara ett trubbigt verktyg för att identifiera alla religiöst kopplade organisationer som engagerar sig under Almedalsveckan. Mia Stuhre påpekar att en religiös organisation inte behöver föra samtal kring endast tro, utan kan arrangera evenemang under andra kategorier.

– Det är först när Almedalsveckan avslutas som vi faktiskt vet hur det blev, avslutar hon.