”Vi dömer människor väldigt snabbt idag”

Advokaten Ruth Nordström tog juristexamen 2002 och är grundare och vd för Skandinaviska Människorättsadvokaterna, som specialiserat sig på asyl- och migrationsrätt, mänskliga rättigheter och humanjuridik som brottmål, socialrätt och familjerätt. Genom ett pro bono-program och juridiska jourmottagningar vid Samariterhemmet, S:ta Clara kyrka och Caritas företräder de också utsatta personer i samhället.

– Jag har faktiskt bara besökt Torp vid ett tillfälle tidigare och det var för tre år sedan, 2022. Då var temat ”Helande och hopp för vår värld” och jag talade utifrån min första bok, ”Till de utsattas försvar”, som kom samma år, berättar hon för Hemmets Vän.

– Jag talade om arbetet för socialt utsatta, för kvinnors rättigheter, för traffickingoffer, för barn, för papperslösa och hemlösa och så vidare. Jag talade utifrån det stora temat om helande och hopp för vår värld, och det var en jättefin upplevelse.

Uppbyggliga möten

– Jag tycker så mycket om de här stora sommarkonferenserna. Det är väldigt härligt att det är ekumeniskt, man träffar kristna från många olika sammanhang, och det är väldigt uppbyggligt att få träffas på det sättet, att både få vara med på seminarier, lovsång, bibelundervisning och även de välbesökta kvällsmötena, fortsätter Ruth Nordström.

– Jag har också förstått att Torpkonferensen har hållit på sedan slutet på 1800-talet, att det är tusentals som kommer och att det är för alla åldrar. Så jag blev glad när jag blev inbjuden i år för att tala på torsdagskvällen.

Seminariet har titeln ”Nådens budbärare” – ett klassiskt uttryck som bland annat nämnts i samband med biskopen och poeten Nils Bolander (1902–1959) – men vad tänker du?

– En budbärare är förstås en som förmedlar ett budskap, som förmedlar nåd. Jag talar utifrån det stora temat som är ”Ett nådens år” och då utifrån Lukasevangeliet kapitel fyra, där Jesus säger att Herrens Ande är över Honom för att förkunna glädjens budskap för de fattiga, frihet för de fångna, syn för de blinda och för att sätta de förtryckta fria. Att förkunna ett nådens år från Herren, svarar hon.

– Först talar jag om vilka som behöver ett nådens år: hur möter vi de fattiga, de fångna, de förtryckta? När vi själva har mött nåden och tagit emot den får vi vara budbärare och ge den nåden vidare till andra.

– Något jag tycker är härligt med Torpkonferensen är att alla vi som skulle tala på kvällsmöten och bibelstudier samlades ganska tidigt på vårkanten, även de som skulle leda mötena, några av seminarietalarna och de som skulle leda lovsången. Det var väldigt fint att vi fick träffas och tala om hur vi alla hade tänkt utifrån temat. Det innebär att man förbereder sig väldigt tidigt och väldigt väl och bär budskapet inom sig under en lång tid.

– Du nämnde Nils Bolander, och det som kännetecknade honom var just att han inte bara predikade utan också levde ut sitt budskap om nåd och medmänsklighet. Det tänker jag också är viktigt i alla sammanhang, att leva som man lär, säger Ruth Nordström.

– Nåd är något vi behöver varje dag. Dels behöver vi ta emot nåd varje dag och vi behöver också ge och förmedla nåd till andra varje dag. Det är ett budskap som utmanar mig.

 Begreppet nåd – vad betyder det för dig? Vad lägger du i ordet?

– Dels tänker jag utifrån Bibelns budskap om nåd: att få ta emot Guds kärlek, barmhärtighet och förlåtelse fast man inte förtjänar det, att få ta emot nådens befrielse och nådens upprättelse, fortsätter hon.

– I och med att jag jobbar som advokat får också nåden en annan betydelse för mig: Nåd i rättsliga sammanhang kan vara att mildra ett straff eller benåda från en brottspåföljd till exempel. Idag får regeringen fortfarande enligt vår grundlag befria någon från en brottspåföljd genom att benåda någon.

– Vad jag vet är det ungefär tre, fyra personer som benådas av regeringen varje år. Det kan handla om en allvarlig sjukdom, man kanske genomgår en behandling som man inte kan få om man avtjänar ett fängelsestraff. Då kan man benådas, man kan få uppskov eller omvandling till en annan typ av straff.

– Nåd kan också vara att den person som kanske känner att de förtjänar ett visst straff får ett mildare straff. Utifrån Bibeln tänker jag att det kan ha dubbel betydelse: Ingen av oss kan kanske leva upp till Guds tio budord, Jesu lära i det som kallas Saligprisningarna och så vidare.

– Vi behöver själva nåd för att leva ut Jesu kärleksbudskap. För att kunna vara nådens budbärare och ge nåd till andra behöver vi själva ha förstått att också vi behöver nåd och kunna ta emot den nåden. Det är här jag kommer att tala om nådens blick och nådens ljus, förklarar Ruth Nordström.

Nåd – är det något vi omvärderat eller omtolkat idag? Det är en hårdare värld vi lever i?

– Verkligen. Vi kan ha kritik mot rättssystemet men också mot medieklimatet och mot sociala medier. Man dömer människor väldigt snabbt idag och man är snabb med att fördöma andras handlingar och andras misstag. Man visar sällan nåd i till exempel media – går drevet så blir det väldigt hårt.

– Nåd ser man väldigt sällan även i det offentliga klimatet, det blir ofta väldigt hårt och polariserat. Man försöker inte förstå eller visa empati, man ger inte nåd eller förlåtelse utan man är snabb på att döma, fortsätter hon och lyfter bland annat cancelkulturen, ”att för ett litet misstag bli väldigt utfryst och stigmatiserad och utan någon chans till försoning”.

Hantera misstag

– Hela min första bok handlar om den svenska åsiktskorridoren och cancel-kulturen som min klient drabbades av, som vi som försvarade barnmorskorna drabbades av. Jag tänker även på hur många unga människor drabbas på sociala medier av den här skamkulturen.

– Även barn kan bete sig illa mot varandra. Jag tänker att det är så otroligt viktigt att tala om att vi hellre ska odla en nådekultur än en skamkultur, lära oss att hantera misstag och felsteg men också hur man hanterar varandra i vardagen.

Människorättsadvokaterna jobbar mycket med människor som kanske annars inte skulle få en chans – hur möter du nåden i det arbetet? I mötet med de människorna?

– Som människorättsadvokater möter vi verkligen ofta människor som har det väldigt svårt, som kämpar, som har kris. Människor som har förlorat allt, som kanske känner sig svikna av samhället, av myndigheter, svikna av rättssystemet.

– Det är människor som kanske har förlorat allt eller som har lämnat allt, flytt från exempelvis krig och som också riskerar förföljelse, tortyr eller omänsklig behandling om de skickas tillbaka. De har ingenting och de har svårt att komma in i samhället. Det kan vara offer för människohandel, som har köpts och sålts som handelsvaror och varit fruktansvärt utsatta, säger Ruth Nordström.

Verklig upprättelse

– Dels arbetar vi för rättvisa och upprättelse, men jag tänker också att nåd är när en klient vågar visa att den är sårbar, när en person inte ger upp hoppet trots allt den har varit med om. Jag tänker på nåden att kanske få uppleva hur hoppet inte sviker, att de kanske vågar förlåta och gå vidare även fast man känner sig sviken.

– Jag tänker på nåden när utsatta kvinnor orkar berätta sin berättelse en gång till, fast de blivit svikna av rättssystemet just därför att de inte blivit trodda. De har vågat vara sårbara, och så blir det ändå inte det skyddet och den upprättelse de hade hoppats på – att då ändå försöka förmedla nåden, även om de egna orden och den egna juridiska kunskapen inte alltid räcker till. Även om vi försöker göra allt vi kan, fortsätter hon och talar om hur viktiga de juridiska jourmottagningarna som Människorättsadvokaterna driver har blivit.

– Ofta kan vi göra en viss del för en människa som är väldigt utsatt, vi kan vara den juridiska hjälpen och vi kan vara medmänniskor, men sedan behöver vi också kunna slussa vidare till kuratorer, diakoner och präster exempelvis.

– Människor är ofta väldigt ensamma i sin utsatthet. Det vi inser är att den medmänskligheten kan ge den verkliga upprättelse som människor behöver.

Vad skulle vi som kristna behöva lära utifrån det här?

– Det är så otroligt viktigt att se hur Jesus förmedlar nåd till människor. Jag ska också tala utifrån Lukas evangelium kapitel 7, om den kvinna som kommer till Jesus och som kallades för synderska – hon var prostituerad, stigmatiserad och föraktad.

– Hon var allmänt känd som synderskan, och man både hör och ser föraktet hon möter. Jag tänker på hur hon måste ha känt sig när hon kom in i det här huset dit Jesus var inbjuden av den här farisén. Vi läser hur man dömer ut henne och tänker att Jesus inte borde haft något med henne att göra. ”Om han verkligen var en profet, då hade han minsann vetat vad det var för sorts kvinna. En synderska!”

Nådens blick

– Jag tänker: Ser vi på människor med den blicken, som Simon hade, farisén som var så självrättfärdig? Eller ser vi på människor med nådens blick, med Jesu blick? Det är så otroligt viktigt. Vi måste rannsaka våra egna hjärtan, för den som är självrättfärdig behöver inte nåd och kan aldrig ta emot nåd. Man tror att man är mycket bättre än andra, man dömer ut andra och ser inte sina egna blinda fläckar.

– Kärnan i mitt budskap är att vi alla behöver både ta emot och ge nåd vidare. Att vi behöver se på människor med mer barmhärtighet, mer mildhet och nåd, fortsätter Ruth Nordström.

När vi talas vid är du på väg till Schweiz?

– Jag ska tala på en konferens i Schweiz om yttrandefrihet och religionsfrihet, det ska bli jättespännande. Det är juridiska experter från hela världen som kommer, det är multireligiöst och multikulturellt, och jag har inte träffat så många av de här tidigare – knappt något, faktiskt. Jag ska tala om yttrandefrihet och religionsfrihet utifrån några av de fall som vi har drivit till FN och Europadomstolen, och i svenska domstolar.

– Bland annat konvertitfall, men också om exempelvis barnmorskefallet som både handlar om religionsfrihet och yttrandefrihet. De vill gärna också höra om koranbränningar och sådant, om yttrandefriheten i Sverige, berättar hon.

 Mycket av det du jobbar med är ganska tungt, hur återhämtar du dig och hur laddar du?

– Just under våren och sommaren kopplar jag som mest av när jag får vara i trädgården. Sedan försöker jag vara ute och gå varje dag. Jag försöker vara mycket ute i naturen och för mig är det ett bra sätt att be, samtala med Gud och bara lyssna på fågelkvitter, att bara tanka in det vackra och sköna i skapelsen. Då mår jag bra, det behöver man, avslutar Ruth Nordström.