Jonas Bromander, utredare vid Svenska kyrkans enhet för forskning och analys, berättar att vi ännu saknar aktuell statistik för 2025. Men tidigare års forskning visar på en försiktig ökning av konfirmationsintresset. Sedan 2023 är konfirmationsantalen uppe på i stort sett samma nivå som 2016.
– Trenden har varit starkt nedåtgående under ganska många år, men det har bromsat upp och vänt uppåt. Tittar vi på de senaste åren ser vi en svagt stigande trend, säger han till Hemmets Vän.
– Uppgången gäller i stort sett alla stift. Först syntes förändringen i några få, som Stockholms stift, men nu gäller det nästan samtliga.
Exakt vad som driver ökningen är svårt att fastställa.
– Ett tråkigt svar är att när nivåerna är låga krävs lite för att de ska öka
Men Bromander menar också att församlingarnas ökade satsningar spelar in.
– Församlingarna jobbar mer aktivt med konfirmandverksamheten. Tidigare litade man på att konfirmanderna skulle komma av sig själva. Den traditionen håller inte längre, det har krävt en omställning.
Tradition tappar, intresse växer
Sara Fransson, forskare vid kyrkokansliet i Uppsala, lyfter tre motiv till konfirmation: tradition, eget val och socialt sammanhang.
Över tid har det traditionella motivet minskat. I dag betonar ungdomar oftare att de själva vill konfirmeras. Samtidigt ökar det sociala motivet.
– Konfirmander som vill lära sig om kristen tro har lättare att säga till en kompis: ”Ska inte du följa med?” än någon som själv känner sig ditvingad. Det är två motivförskjutningar som hänger ihop.
Vad ligger bakom förändringen?
– De som för tio år sedan konfirmerade sig av tradition väljer idag bort det. Kvar är de som verkligen vill. Det förändrar gruppens sammansättning.
Hon ser också att dagens konfirmander saknar många av de fördomar om tro som fanns tidigare. Samtidigt visar ungdomsforskning att religion ofta blir relevant i oroliga tider.
Enligt Franssons forskning är konfirmanderna nyfikna på det mesta, från identitetsfrågor till klimat. Men mest lockar de innersta frågorna om Gud och Jesus.
– Det är inte som förr, då man kanske trodde att de mest ville leka. I dag vill de verkligen veta vad den kristna tron handlar om. Konfirmationsgenerationen ser annorlunda ut nu.
Vill ungdomarna ha kyrkans svar på dessa frågor?
– Jag tror att de kommer in med frågor och vill ha raka besked. Det finns en stark vilja att veta: ”Vad tycker kyrkan om det här?” Det är vanligt att söka tydliga svar.
– Vi ser ett ökat spänningsförhållande: man vill lära sig om kristen tro för att kunna avgöra om man tror på Gud eller inte. Den här binära hållningen har blivit starkare med tiden.
Jesus som trend
I media har det pratats om en "Jesustrend", bland annat baserat på Ungdomsbarometerns trendrapport. Men både Fransson och Bromander avfärdar idén.
– Det där tror inte jag på för fem öre. Det finns ännu inte några empiriska belägg för det, säger Bromander.
– Diskussionen om Jesus som influencer får dock spridning och bidrar till ett samtal. Men det är inget som vi kan se i våra mätningar.
Däremot är de båda överens om att samtalet kring tro har blivit öppnare.
– Det är ganska tydligt. Andelen som tror på Gud är ungefär densamma som på 80-talet. Skillnaden är att man kan visa tron öppet och inte bli ifrågasatt på samma sätt som tidigare, säger Bromander.
– Invandringen kan också ha bidragit till att vi fått en bredare palett av religiösa uttryck i Sverige.
Sara Fransson är inne på samma spår:
– Ungdomar i Stockholm skriver att de är nyfikna på andra religioner än kristendomen, eftersom deras vänner kommer från olika kulturer, säger hon.
Konfirmation som ingång
Dagens konfirmander utmanar kyrkans gamla mönster. Runt 17 % döps under konfirmationen.
– Konfirmationsverksamheten har blivit en viktig väg in i kyrkan. Vi ser många nya inträden den vägen, säger Bromander.
Det speglar förändrade dopseder. Ökningen drivs framför allt av socialt motiverade konfirmander.
– De följer med sina döpta kompisar, men är ofta minst intresserade av kristen tro. Ändå är det en spännande grupp att följa. Deras antal ökar varje år, säger Fransson.
– Att man döps under konfirmationen påverkar Svenska kyrkans dopteologi. Många föräldrar vill inte längre ta ställning åt sina barn, utan låter dem välja själva. Det skaver lite i den svenskkyrkliga dopsjälen, fortsätter hon.
Alla konfirmander blir inte aktiva i kyrkan, men Jonas Bromander berättar att många fortsätter sitt kyrkliga engagemang.
– En substantiell del fortsätter i Kyrkans Unga eller blir konfirmandledare. Det har blivit ett naturligt sätt att vara aktiv i kyrkan på, säger han.
