Säkra bilar räddar inte liv om föraren är en fara

Vi som bilförare eller passagerare på våra vägar ska nog vara tacksamma att vi inte vet vem som kör bil i berusat tillstånd. Varje dag uppskattas 11 000 förare framföra motorfordon drogpåverkade. I genomsnitt kör en av 500 bilister rattfull. 2023 omkom 52 personer i trafikolyckor där alkohol eller narkotika fanns med i bilden. Den som orsakar en olycka där det visar sig att föraren varit påverkad av droger kan förlora sitt körkort. 

Just nu pågår en intensiv debatt huruvida Transportstyrelsen är tillräckligt noggrann i sin bedömning av dem som fått sitt körkort indraget. Riksdagens trafikutskott har därför kallat Transportstyrelsens generaldirektör för att ge svar på exempelvis hur säkra drogtester är.

Det handlar inte om ifall man druckit en öl om dagen. Men om personen druckit fyra glas vin vid upprepade tillfällen kan situationen bli en annan. Då kan bilföraren förlora sitt körkort. Bedömningen görs från fall till fall.

Den svenska lagen säger att det är förbjudet att köra bil med mer än 0,2 promille alkoholhalt i blodet. Gäller det narkotika, vilket ett växande antal medborgare använder, tillämpas nolltolerans.

Att mer än var femte person som omkom i trafiken 2023 hade alkohol eller narkotika i blodet är oerhört allvarligt. Därför måste dessa frågor ur olika synvinklar hållas levande hela tiden.

Även om det är positivt att våra motorfordon blir allt säkrare och vägarna är tryggare att färdas på, hjälper det inte om bilister och allmänhet har en slapp attityd till alkoholhaltiga drycker. 

Svenskar har internationellt sett ett lägre bruk av alkohol och andra droger än medborgare i andra länder.Trots det finns hela tiden faran att ta för lätt på dessa frågor. Berättelserna från helt oskyldiga människor som drabbats och fått sitt liv förstört av alkoholens eller narkotikans skadeeffekter, är alltför omskakande för att nedgraderas.

Det är inte ovanligt att man är på fest och tagit sig dit med bil. När det är dags att åka hem hamnar personer i självbedrägeri och ”känner efter” hur man mår. Att det ”känns” ganska bra är inte säkert nog för att sätta sig bakom ratten. Här borde råda nolltolerans, både från bilföraren själv och medpassagerare. Det gamla talesättet är så sant: ”Där sprit går in går vettet ut”. Och påståendet att ”jag tog ju bara några glas” visar att insikten försvunnit snabbt, både angående vad man druckit och hur mycket.

Det finns fler faktorer att väga in. Vilken förebild är jag för min omgivning, mina barn? Effekterna av misshandel av familjemedlemmar och andra för att man förlorat sitt omdöme på grund av alkohol eller narkotikabruk är närmast oöverskådliga.

Med de reklamfinansierade tv-kanalerna, och i viss mån tryckta medier, har följt en överslätande attityd till alkoholkonsumtion. Pliktskyldigt tillfogas raden i annonserna ”Drick ansvarsfullt” eller ”Alkohol kan vara en hälsorisk”.

Frågorna om alkohol- och narkotikabruk behöver föras på många olika plan. Vi talar ofta om hälsosam livsstil och betydelsen av att äta sunt och sköta sin kropp med motion. Men hur ofta diskuterar vi alkoholens negativa påverkan på folkhälsan?

Det är bra att Transportstyrelsen blir mer noggrann i sina bedömningar av vem som befinner sig i riskzonen som bilförare. Människor ska inte förlora körkortet på grund av godtycklighet. Men utan att kunna statistiskt påvisa, är sannolikt många förare både en trafikfara och en social hälsofara som ändå glider igenom kontroller på olika sätt.