”Kristendomen är ingen verklighetsflykt” – nya satsningar på Torp

Temat för årets Torpkonferens är ”Ett nådens år”. Hur har ni tänkt kring temat?

– Under de senaste åren har temat utgått från Jesu programförklaring i Lukasevangeliet 4:16-20. Vi har bett och funderat, och till slut landade temat hos missionsdirektorerna som upplevde att det låg rätt i tiden. 

– Vi vill inte att tron ska bli en individualistisk grej. Evangeliet är goda nyheter för hela skapelsen. Det handlar inte om att vi ska sitta och känna oss härligt frälsta i ett hörn – vi ska vara en motpol mot världens hemskheter. Vi behöver något livsförvandlande, inte sköna känslor när man sjunger lovsång en gång i veckan.

– Men det är utmanande. Vi spenderar en vecka ute i det gröna. Det finns ingen som springer runt på droger här. Det blir lätt en subkultur. Och då måste vi påminna oss om att inte bli världsfrånvända. Kristendomen kan bli en verklighetsflykt, men den kan också bli en verklighetsjakt.

Hur kommer temat märkas under konferensen?

– Gamla testamentets jubelår innebar att alla skulder blev återbetalda. Man gick tillbaka till Guds ursprungstanke. Vi vill lyfta nåden på olika sätt – att det ska genomsyra hela konferensen. Musikgruppen Vittne har gjort en låt på temat och vi försöker få in tänkandet i scenografin också. Vi skickar också med temat till konferensens huvudtalare. De får tänka kring det, be och planera sina predikningar.

Hur ser Torpkonferensens roll inom frikyrkan ut idag?

– Torp har alltid varit en allkristen mötesplats. Det ligger i konferensens DNA. Det är som ett vattenhål där man får chans att träffa personer man inte ser till vardags eftersom de kanske bor 50 mil bort.

– Det är viktigt att ha platser där man möter människor med andra perspektiv och  bakgrunder. Jag tror vi måste våga mötas trots att vi inte håller med varandra i allting. Man växer när man får stöta och blöta viktiga frågor med andra trossyskon och traditioner. Det är viktigt för att hålla sig någorlunda fräsch i huvudet och inte bli en subkultur.

– William Booth skickade telegram när varje bokstav kostade pengar. För att hålla sig kort men ändå säga det viktigaste skrev han bara ”others”, alltså ”andra”. Den inställningen gillar jag. Det handlar inte om oss – det handlar om människor som inte har hittat Jesus än. Mitt i all glädje och familjegemenskap är fokuset egentligen på de som inte är här. Tänk om vi kunde vara 50 000 på Torp istället för 10 000 om några år.

Har du några favoritminnen från konferensen?

– Jag tänker direkt på när en nära släkting blev kristen. Ute i parken upplevde hon Guds närvaro och såg Jesus framför sig. Från att bara någon månad innan säga att kristendomen inte är något att ha. Det här var inte någon som hade velat i tio år – Jesus uppenbarade sig bara helt plötsligt. Det slår ju allt!

Är det några nya inslag under konferensen det här året?

– I flera år har vi tänkt på hur vi kan möta unga vuxna på konferensen. Hur kommer man hit som ung vuxen när man inte har familj på området? Att knacka på någon annans husvagn känns inte helt naturligt. I år har vi ett koncentrerat område för den målgruppen med lite loungemöbler och en kaffebar där man kan sitta och sudda sent på natten.

– Annars hamrar vi på samma spik. Det är samma evangelium, det är konserter, kvällsmöten, 40 seminarier, härlig gemenskap, barnmöten och tonårsprogram.

Har du några särskilda förväntningar för veckan?

– Såklart vill man ha en bra vecka med värme och fina sommarminnen. Men ytterst sett är det att Gud får göra sitt. Att han får beröra människor, väcka deras längtan, kalla folk in i mission. 

– Tänk om Gud kunde komma och verkligen bryta igenom med nådens budskap så att man känner: ”Nej, nu slutar jag leva lite lagom. Nu vill jag faktiskt försöka göra min del i att förändra världen tillsammans med Jesus”.