Stefan Swärd: Största ljuspunkterna för frikyrkan 

En andlig vårtid är på gång i vårt land, men frikyrkan kommer inte att se ut som den har gjort förr.

Stefan Swärd

En av de mäktigaste folkrörelser som vårt land har upplevt var den väckelserörelse som växte fram från mitten av 1800-talet. Det var en enorm initiativkraft när det gäller att plantera församlingar runt om i hela landet. 

Den del av väckelserörelsen som var kvar inom Svenska kyrkan organiserades inom ramen för EFS. Baptismen var den mest radikala grenen bland dem som bröt med Svenska kyrkan. Totalt grundades 690 baptistförsamlingar under perioden 1848–1940. 

Svenska missionsförbundet blev den stora och breda organisationen inom frikyrkoväckelsen. 1 650 missionsförsamlingar grundades under perioden fram till 1940. 

Andra grenar av frikyrkoträdet blev Frälsningsarmén, Metodismen och Alliansmissionen. Örebromissionen växte fram som en gren inom baptismen och var mer öppet för den pingstkarismatiska förnyelsen, vilket medförde splittringen med baptistsamfundet mot slutet av trettiotalet. En liknande organisation var Helgelseförbundet. 

När den tidiga frikyrkorörelsen började bli etablerad och uppvisa vissa stagnationstendenser växte pingströrelsen fram från 1907 och framåt. Efter Filadelfias uteslutning från baptisternas distriktsorganisation i Stockholm blev pingstväckelsen en egen rörelse med en enorm tillväxt under de första 25 åren.

Den svenska frikyrkorörelsen stod på sin höjdpunkt under femtiotalet, då man räknar med att över 6 procent av svenska befolkningen var medlemmar i en frikyrko­församling. Långt fler nåddes av frikyrkorna genom det omfattande barn- och ungdomsarbetet.

Vi bör vara medvetna om att vi är långt ifrån fornstora dagar i de svenska frikyrkorna. Alla gamla bön- och missionshus runt om i landet som förvandlats till sommarstugor är en påminnelse om detta. De flesta av de gamla frikyrkorörelserna har fusionerats och drivs idag genom Equmeniakyrkan och Evangeliska Frikyrkan.

I dagsläget finns det dock ljuspunkter. Den i särklass största ljuspunkten är alla immigrantkyrkor som vuxit fram som en följd av den omfattande invandringen. Alla exempel på växande traditionella frikyrkor visar också på en förmåga att nå olika språkgrupper och folkslag och skapa en integrerad församling.

En annan trend är en begynnande väckelse bland gängkriminella. En gängkriminell ledare döptes i en av Stockholms frikyrkor för någon vecka sedan under visst hemlighetsmakeri på grund av hot. 

Filmen om Sebastian Staksets liv, som ska börja visas på biografer i september, blir ett starkt budskap till hela den kriminella världen om möjligheten till ett annat liv. Att den kristna rösten alltmer hörs i den svenska kultur­debatten är också ett positivt trendbrott.

Ett bekymmer är sekularisering och ljumhet bland många av de traditionella frikyrkorna. Den mest splittrande frågan i västvärldens kristenhet handlar om en förändrad äktenskapssyn. Vi är många som ser det som uttryck för sekularisering och att anpassa kyrkans undervisning och praxis till det ekulära samhällets agenda. Frågan kommer bland annat upp på Evangeliska Frikyrkans kongress 24–25 maj. 

Hur som helst, en andlig vårtid är på gång i vårt land, men frikyrkan kommer inte att se ut som den har gjort förr.