Pisachefen: ”Mobiler är orsak till kunskapsraset”

– Mobilen är konstant tillgänglig och den underhållningen är ofta mer lockande än att inhämta ny kunskap eller traggla skolarbete, säger Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap.

Nyheter. Först trodde man att pandemin, då många skolor hölls stängda, var skälet till att 15-åringar över hela världen hade tappat i den senaste Pisamätningen. Men nu framkommer att ungas användning av mobiler kan vara en större orsak. En ny OECD-rapport visar att man pekar ut digitala skärmar som boven. Den stora svenska enkäten som tidningen Ämnesläraren gjort bekräftar också detta.

Publicerad Uppdaterad

Andreas Schleicher, utbildningschef och ansvarig för Pisamätningarna som genomförs var fjärde år, säger i Dagens Nyheter i slutet av maj: Vi gjorde nya upptäckter och blev ganska överraskade när vi såg det starka sambandet.

– Sambandet mellan skolstängningar och kunskapstappet är inte lika starkt som det samband vi ser mellan elevernas användning av mobiler och deras minskande inlärningsresultat.

Frankrikes president Emmanuel Macron var en av pådrivarna när en expertgrupp bildades för att titta på detta samband.

Andreas Schleicher, utbildningschef och ansvarig för Pisamätningarna.

– Digitaliseringen och mobilanvändandet har blivit det stora samtalsämnet för skolpolitiken i många fler länder, fortsätter Andreas Schleicher.

Sambandet mellan skolstängningar och kunskapstappet är inte lika starkt som det samband vi ser mellan elevernas användning av mobiler och deras minskande inlärningsresultat.

Andreas Schleicher

OECD-gruppen visar i sin rapport att 65 procent av alla femtonåringar anger att de blivit störda av digitala enheter på mattelektioner. 59 procent säger att de blivit störda av att andra använt dem.

Elever i undersökningen säger också att de är beroende av att hela tiden använda mobilen. De har svårigheter att fokusera och att reglera sina känslor.

Undersökning av Ämnesläraren

I mitten av maj i år publicerade Ämnesläraren, som ges ut av Sveriges lärare, flera artiklar om skolelevers inlärning och uthållighet. Undersökningen byggde på en enkätundersökning med svar från 5 000 lärare. 88 procent av lärarna menar att inlärning, koncentrationsförmåga och uthållighet har försämrats, främst på grund av sociala medier, mobilanvändning och datorspel.

Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap och knuten till Karolinska institutet, forskar om digitalt medieanvändande hos barn och unga. I Ämneslärarens undersökning lyfter hon fram ungas användning av mobiler.

– Mobilen är konstant tillgänglig och den underhållningen är ofta mer lockande än att inhämta ny kunskap eller traggla skolarbete. Eleverna ska ha belöning omedelbart, vilket nytt och mer krävande kunskapsinnehåll ofta inte ger på samma sätt.

Multitasking

Sissela Nutley pekar på multitasking som ett problem, där mobilen alltid är tillgänglig. Enligt hennes rapport multitaskar 64 procent av flickorna i år tre på gymnasiet nästan alltid vid läxläsning. Siffran för killarna är 66 procent.

– När vi multitaskar växlar vi vår uppmärksamhet snabbt mellan olika saker. Det leder till ett betydligt sämre lärande. Dessutom tar det i snitt fyra gånger så lång tid att utföra uppgiften.

Fakta: Så påverkas eleverna

• 59 procent av femtonåriga elever i OECD säger att det händer att de blir störda av att andra elever använder mobiler, skärmar eller datorer på matematiklektioner.

• De elever som säger att de blivit störda av andras skärmanvändning får betydligt lägre poäng på matematiktester.

• 29 procent av eleverna i OECD säger att de använt smarta telefoner flera gånger om dagen trots att de gått i skolor med mobilförbud. 21 procent har använt dem varje eller nästan varje dag.

• Hälften av eleverna i OECD känner sig nervösa eller oroliga om de inte har sina mobiler i närheten.

• Samtidigt som teknologin erbjuder förbättrade utbildningsmöjligheter innebär den också risker som nätmobbning, exponering för olämpligt innehåll och integritetsproblem.

• Det finns studier som visar ett negativt samband mellan elevers läskunnighet och den tid de ägnar åt skärmar ensamma, men ett positivt samband om de använder skärmar tillsammans med någon vuxen.

Källa: Students, digital devices and success, OECD

Oroade lärare

I Ämneslärarens enkät får man bland annat följande kommentarer från lärare: ”Eleverna orkar inte lyssna på instruktioner, de ger upp så fort en uppgift blir tråkig och de somnar i klassrummet.” En lärare skriver: ”Majoriteten av eleverna har ett koncentrationsspann på 2–3 minuter.”

Urban Carlsson på Sjöängsskolan i Askersund har arbetat som högstadielärare i 40 år. Han tycker att eleverna inte är mentalt närvarande.

– De är stressade när de kommer till lektionen och har svårt att ta till sig instruktioner. Dessutom är uthålligheten illavarslande låg.

Försämrad uthållighet

I Ämneslärarens enkätundersökning blir det tydligt att 93 procent av lärarna menar att elevernas uthållighet har försämrats på ett oroväckande sätt. De flesta, hela 87 procent, anser att den största orsaken till det är alla snabba kickar eleverna är vana att få i den digitala världen.

”Idag konkurrerar svensk skola med sociala medier. Vi förlorar kampen”, skriver en lärare. En annan konstaterar att ”alla snabba stimuli från sociala medier gör att eleverna måste få belöning direkt”.

Stefan Nilsson, lärare i samhällskunskap och idrott och hälsa på Ystads gymnasium, använder ofta ett slags TikTok-pedagogik där han växlar mellan olika aktiviteter.

– Det är ett sätt att bibehålla elevernas fulla fokus en längre stund. Men det gäller att inte gå i fällan, det kan vara livsfarligt. Jag försöker även se till att eleverna får öva på att verkligen koncentrera sig och jobba med mer hårdsmält kunskap. Men då måste jag vara vaksam och ha koll på att jag inte tappar eleverna, säger Stefan Nilsson.

För mer info: www.vilarare.se

Powered by Labrador CMS