Efter EU-valet: Stora och svåra framtidsfrågor väntar på lösning

Ett framgångsval för Socialdemokraterna, Moderaterna och Vänsterpartiet är några effekter av det svenska EU-valet. Sverigedemokraterna gick överraskande kraftigt tillbaka medan Liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet klarade fyraprocentsspärren. Trots hoten blir alla svenska partier kvar i EU. När de många debatterna lagt sig väntar stora och svåra framtidsfrågor på sin lösning. 

Efter andra världskriget låg hela Europas överlevnad och framtid i vågskålen. Då var kampen som mest uppenbar att förhindra ett nytt storkrig på vår kontinent. När vi skriver 2024 är inte den kampen undanröjd, men nu hotar Rysslands Putin att rita om Europas karta, om han vinner kriget mot Ukraina. Likt Hitlers stormaktsanspråk, efter inmarschen i Polen 1939, vill Putin gärna lägga sin världsbild över Europas länder. Han väver ihop militära maktanspråk med kulturella hot, rotade bland annat från ryska ortodoxa kyrkans världsbild. Ryssland målar upp bilden av ett dekadent Europa där de anser att moralfrågor har devalverats och friheten blivit gränslös.

När EU formades önskade ledarna värna grundläggande mänskliga rättigheter och även skapa en fri rörlighet för EU-medborgare, där medlemsländernas invånare kan hitta utbildning och jobb inom unionen. Då kommer också skilda politiska synsätt och livsstilsfrågor mellan EU-länderna upp till ytan.

Klimatet och säkerheten har varit bland de viktigaste frågorna för svenska medborgare i EU-valet 2024. Hur klarar vi kampen mot miljöförstöringen och den globala uppvärmningen? Kan tillgången på vatten och livsmedel säkras i Europa och världen? Hur värnas böndernas trygghet i deras verksamhet? De producerar ju till stor del vår mat.

Inte bara Rysslands hot mot Ukraina, men också kampen mot Kina som vill utvidga sitt inflytande i Europa, finns på dagordningen. EU värnar inte enbart den fria handeln mellan länder, utan också grundläggande mänskliga rättigheter, som bland annat yttrande- och tryckfrihet. Där provocerar Kina dagordningen.

Höstens USA-val är ett annat mörkt moln. Om Trump blir USA:s nästa president sätter han en skarp agenda för USA:s relationer till Europa. Trumps människosyn och maktanspråk är svåra att förstå för européer. Vaksamheten över USA-valet måste vi alla ha. Vändningen i USA:s representanthus nyligen angående det ekonomiska stödet till Ukraina blev nervkittlande in i det sista. 

Klimatfrågorna känner inga nationsgränser. Hur balanseras företagsutveckling med värnandet av naturresurser i Europa, Afrika, Asien och Latinamerika?

Vi får inte bli uppgivna. Från ett 1 000-årigt perspektiv i Europa kan vi hämta tillförsikt att också grundläggande kristna värden, som byggt många nationer, har starkt bidragit till utveckling, trygghet och välstånd i många länder. 

På olika nivåer måste vi söka trygga lösningar mellan individer och nationer med stöd till länder, som är hårt drabbade av både krig och miljöförstöring. Respekt för olika folk och kulturer måste också stärkas.

Efter EU-valets utgång väntar en grannlaga uppgift att forma EU-parlamentet och EU-kommissionen med öppenhet och villighet att söka konstruktiva lösningar på de många ödesfrågorna i Europa. En självisk, hårdför människosyn får inte styra Europas framtid. Tacksamhet till våra fäder och mödrar för det arv vi fått av dem, är på sin plats.