Färre barn hotar samhällsbygget

Nu slår regeringen larm om det extremt låga barnafödandet i Sverige. Inte sedan vi började mäta, år 1751, hur många barn varje kvinna föder har vi haft så låga siffror, 1,43 barn per kvinna. (Det skulle behöva vara 2,1 för att vår folkmängd ska upprätthållas.) På sikt innebär det att många skolor och förskolor måste stängas. Dessutom får vi alltför få medborgare i arbetsför ålder, som kan ta hand om Sveriges åldrande befolkning.

Under 2024 föddes 98451 barn, enligt Statistiska Centralbyrån (SCB). Det är 1600 färre barn än året innan.

Den här utvecklingen gäller för alla samhällsgrupper och i alla delar av Sverige. 

Unga kvinnor väntar med det första barnet. De som har ett barn tvekar att skaffa sitt andra barn, och inte heller skaffar de som har två barn flera i samma utsträckning som förr.

På många olika sätt märks denna förändring. När invandringen minskat påverkas befolkningsutvecklingen. 

Likadant ser det ut i EU. Endast i Bulgarien, Frankrike och Ungern föds fler barn. De lägsta födelsetalen per kvinna 2023 hade Malta, Spanien och Litauen. 

Sedan 1964 har antalet födda barn i EU halverats. 1964 låg siffran på 6,8 miljoner. Nu är den nere på 3,67 miljoner barn.

Inte bara Sverige

Det är inte bara Sveriges regering som oroas av denna utveckling. Flera länder vidtar nu åtgärder för att vända trenden så att barnafödandet ökar. I Finland, som har Nordens lägsta födslotal, finns ett förslag att förstföderskor ska få en bonus på cirka 340 000 kronor.

I Ungern har man infört en rad åtgärder för att öka befolkningen. Bland annat erbjuds gratis provrörsbefruktning, IVF, men det införs också en hårdare abortlagstiftning. I Ungern är abort lagligt fram till den tolfte graviditetsveckan, i likhet med många andra EU-länder. Men 2022 infördes en regel som tvingar kvinnor, som vill göra abort, att lyssna på fostrets hjärtslag innan ingreppet. 

Anna Rotkirch, direktör och forskningsprofessor vid finska Institutet för befolkningsforskning, säger att majoriteten av de ofrivilligt barnlösa i Finland anger att det är bristen på rätt partner som är orsaken till att de inte blivit föräldrar. 

Anpassning redan nu

I Sverige har redan en anpassning börjat i kommuner och regioner på grund av minskat barnafödande. Skol- och förskolepersonal varslas om uppsägning. Fram till 2028 tror man att behovet av förskollärare kommer att minska med 14 procent. En ekonomirapport från Sveriges kommuner och regioner (SKR) skrev i maj att de minskade barn- och elevkullarna motsvarar 800 färre förskolor och 700 grundskolor. 

Men inte bara skolor påverkas. Resurser från förskola och skola behöver omfördelas till hemtjänst och omsorg för äldre. SKR tror att till 2033 kommer 51800 fler personer att behövas inom äldreomsorgen.

Även om denna utveckling märkts under de senare åren, behöver nu förändringarna få effekt.

Emelie Värja, chefsekonom på SKR, konstaterar att det inte är helt enkelt att förändra resurstillgången som idag är knuten till barn.

Olika tankar

Det finns många teorier om varför barnafödandet har sjunkit så påtagligt under ett antal år. Författaren Anna Björklund ingår i den expertgrupp som regeringen tillsatt. Hon tror att de som får barn nu, eller skulle ha fått barn, är första generationen som är uppvuxna med internet. 

När hon berättar att hon själv har många barn får hon ofta höra att ”det låter jobbigt”. 

Men hon är inte säker på att utvecklingen kan vändas.