KD:s nya strategi: Omfattande plan för hållbar tillväxt

– Det är ett fantastiskt uppdrag som jag har fått. Ett av de största som har lagts på mina axlar, säger Hans Eklind, när vi talas vid på telefon. 

– Redan innan jag tog uppdraget ville jag verkligen att vi skulle kunna tänka fritt. När Ebba (Busch) frågade varför, svarade jag: ”Du är exempelvis energiminister. Om vi landar i slutsatser som inte sammanfaller med det som regeringen argumenterar för, då måste vi kunna tycka så.” Och svaret från Ebba var: ”Absolut”, berättar han.

– Vad Kristdemokraterna tycker är en sak, vad regeringen har kompromissat kring, det kan ibland vara något annat – det är ett givande och tagande i en regering. Det är egentligen skälet till att vi behöver sätta i gång det här.

Ny politik

Kommittén består förutom av Hans Eklind också av sju kristdemokrater: Ulf Perbo, Louise Hammargren, Niklas Arvidsson, Polina J Larsson, Paulos Abraha, Birgitta Nordvall och Stefan Moberg. Dessutom leds fem referensgrupper av riksdagsledamöter (KD): Magnus Jacobsson: infrastruktur, Larry Söder: bostad, Camilla Brodin: energi, Yusuf Aydin: välfärd, och Lili André: kompetensförsörjning. 

I januari 2025 ska de presentera cirka 40 sidor med förslag för ett extra partifullmäktige som tar beslutet om en ny samhällsbyggarpolitik.

– När den här lågkonjunkturen väl är till ända – för det är klart att alla vet att den kommer att ta slut förr eller senare – då vill Kristdemokraterna stå där med ett batteri av åtgärder som gör att vi kan få en tillväxt som också är kompatibel med den gröna omställning som man är överens om ska ske, fortsätter Hans Eklind.

– Problemen finns på många olika plan: 60 procent av alla vägar i Sverige är exempelvis byggda före 1970, och en väg beräknas ha en livslängd på 50 år. Det är lätt att inse att datumet för de flesta av våra vägar redan har gått ut. Och det är själva blodomloppet i en ekonomi att man har en fungerande infrastruktur. 

Bygga bostäder

– Vi vet att vi behöver bygga tiotusentals bostäder de nästkommande åren, det är alla överens om. Men vem ska bygga dem? Hur ska de byggas och var ska de byggas? Då är frågan hur man kan få fart på bostadsbyggandet, som just nu störtdyker av olika skäl. Det är klart att det skulle underlätta om räntan kom ner på en bättre nivå än idag. 

– Men det finns också en rad andra saker kring ledtider, kring byggbar mark, kring brandskydd – ja, det finns så många saker vi ska kika på, hur man kan utveckla det. Sverige har byggt under ett antal perioder i historien, och nu ser vi att det är dags att göra investeringar i att bygga ett Sverige som tar vara på att vi har väldigt hög kompetens och bra företag, säger han och kommer in på nyetableringar av utländska företag.

Undvika förbud

– Det är inte bara Northvolt (som bygger i Skellefteå, red anm) som vill etablera sig, även kinesiska företag och andra vill in i Sverige, därför att här kan man få till en produktion som är korrekt utifrån ett miljötänk. Då måste vi också kunna ta hand om dem i form av bostäder, infrastruktur, skolor och vårdcentraler och så vidare.

– Vi politiker behöver vara mer av möjliggörare. Det har varit väldigt mycket, inte minst under senare år med Miljöpartiet i regeringsställning, att man ska förbjuda och man ska reglera hit och dit. Där tror vi att det finns en annan väg framåt.

Hans Eklind fortsätter:

– Under några månader har vi, tillsammans med de experter som finns på olika områden, bollat idéer och förslag som jag samlat in från olika delar av riket fram till och med januari. Min tanke har varit att det inte bara ska vara några få som står för förslagen. Hela rörelsen ska känna att det här har vi tagit fram tillsammans. 

– Under våren 2024 kommer vi att stämma av de här idéerna och se efter: Hur kan det här bli genomförbart? Till hösten kommer jag att genomföra en ny resa runt i Sverige där jag berättar lite om de huvudförslag som finns. På det sättet har vi 40 sidor med väl förberedda och bearbetade förslag till ett extra partifullmäktige i början av nästa år.

Vi har som sagt några tuffa år bakom oss och är mitt inne i en lågkonjunktur – hur mycket har det påverkat hur ni tänker?

– Det är klart att det påverkar på sitt sätt. Men samtidigt är tanken att när ekonomin så medger ska vi inte stå där och då börja fundera: Vad behöver vi göra? Mitt uppdrag är lite att plocka fram ett antal åtgärder som går att sätta i verket. I och med att vi sitter i regeringsställning idag skulle jag bli väldigt förvånad om inte vi ser till att flera av förslagen finns med i regeringspolitiken från 2025 och fram till valrörelsen 2026, svarar Hans Eklind.

– Vår tanke är också att visa att det går att göra saker och ting. Men man måste göra det på rätt sätt och börja i rätt ände. När det gäller infrastrukturen talar man exempelvis om en underhållsskuld på 70 miljarder kronor. Det är enorma summor, särskilt när man tänker på att man lade ner den tidigare investeringsbudgeten 1980. I kommuner och regioner har man fortfarande investeringsbudgetar, men inte hos staten.

Återinföra investeringsbudget

– Vi vill återinföra en investeringsbudget som gör det möjligt för politiken att ta itu med problemen lite mer ordentligt. Risken är annars att underhållsskulden bara växer. Men vi behöver inte bara underhålla, vi behöver bygga nytt. Tittar du på vad som händer i Luleå, men också i Sundsvall och Timrå, är det enorma investeringar som måste göras om man ska klara av att härbärgera det som nu sker i form av ny verksamhet inom industrin, ny produktion som läggs där, fortsätter han.

– Ebba Busch var i december hos Hitachi Energy i Ludvika som tillsammans med Petrofac fått sin största order någonsin (värd 147 miljarder kronor, red anm). Vilket kommer att generera ett par tusen jobb. En del kommer att behöva flytta för att jobba där: Var ska de bo? 

”Vi har förslag”

– Vi politiker har kanske inte alla svar idag, men när situationen så medger, då kommer i alla fall inte Kristdemokraterna att stå svarslösa när det gäller vad vi ser behöver göras. Då har vi tagit fram förslag, och det är min viktigaste poäng: Vi har gjort det tillsammans. Vi vill vara ett parti som på alla nivåer pekar ut åtgärder som på olika sätt kan möjliggöra både för kommuner och regioner, men även för staten, att vara möjliggörare i en bred mening, säger Hans Eklind.

– Då är det någonstans som jag tycker att man också hör: att en del tycker att det är för krångligt, att det tar för lång tid. Men vilka regelverk är det då man behöver ändra på? Vi ska låta de absolut främsta både inom näringsliv, fack och andra kommentera och titta på om de har möjlighet att vidareutveckla våra idéer. Vi har ingen ambition att bara ta fram snygga slagord, utan det ska vara förslag som är förankrade hos de absolut främsta och gör skillnad på riktigt.

Tänker även de andra regeringspartierna i de här banorna? Eller är det bara KD?

– Jag vet att regeringen som sådan också tittar på samma områden, dock inte energi. Det är inte parallellarbeten, men jag vet att man från regeringen försöker samla tankar och idéer kring det här. Det är ingen hemlighet att de här områdena måste funka mycket bättre om Sverige ska kunna vara konkurrenskraftigt i ett globalt perspektiv, svarar han.

– Kruxet med varje regering är att en regering består av olika partier och då ska det kompromissas. Det blir mer tungrott. Att jobba så här som vi gör går mycket snabbare och smidigare, om man ska vara ärlig. Vi kan leverera våra förslag, och då har vi ingångsvärden som vi i vår tur sedan kan påverka regeringen med.

Underhåll av järnvägen

Vi kommer in på de stora underhållsbehoven inom järnvägen, och Hans Eklind talar om att han sitter i styrelsen för Oslo–Stockholm 2.55 AB som arbetar för att få ner tiden mellan Stockholm–Oslo till under tre timmar.

– Det finns många sådana planer, men har man inte en investeringsbudget som staten kan använda sig av, då är det oerhört svårt att vara en aktiv aktör. Då ska man finansiera allt det där på en löpande budget, och det funkar inte.

Det kommer ett val 2026 som kan ändra på mycket. En del stora förändringar tar tid att få igenom, hur gör man det långsiktigt?

– Jag tänker någonstans att de som skulle kunna rösta på Kristdemokraterna, det är i mångt och mycket människor som vill rösta för något. Som röstar på en politik som ändå pekar framåt, som säger: Det går att lösa, och vi har förslag på lösningarna.

– Jag ser det inte som ett problem att det inte går att förverkliga här och nu. Däremot är det ett problem om man bara lägger fram en massa fluffiga löften om en bättre miljö och en fun­gerande tågtrafik, det vill ju alla partier.

Press på andra partier

– Min ambition är mer att vi ska kunna säga: För att tågtrafiken ska kunna fungera, vilket vi ser som väldigt viktigt, då måste man göra det här, det här och det här i den ordningen. Då blir det mer handfast och det tror jag appellerar till våra väljare: De vill rösta för något, inte emot. De vill att vi ska tala om vad vi vill.

– Sedan hoppas jag också att det sätter press på andra partier att vara lite mer intresserade av att tala om varför den egna politiken är den riktiga, inte bara att andras politik är fel. Jag ser ingen större risk med att det ligger en del saker i framtiden. Jag tycker att svensk politik skulle må bra av att ha ett parti som pratar om framtiden i de termerna.

Alla de här planerna – hur långt fram ser ni? Hur lång tid kommer det att ta innan de förverkligas?

– Det kommer att ta tid. Men tanken är inte att vi ska tänka 30 år framåt och först då. En investeringsbudget skulle exempelvis kunna bli verklighet först efter nästa val – det är ett beslut som måste tas i två skilda riksdagar, det har den fördröjningsmekanismen.

– Men när det gäller infrastrukturen är tanken att så fort som möjligt sätta i gång. Får vi till det, får vi olika lösningar på plats, kan vi mycket väl börja få en infrastruktur som kan förändras inom bara några år. Men då måste besluten vara på plats, säger Hans Eklind, ordförande i Kristdemokraternas samhällsbyggarkommitté.