De ber för Sverige 
på nationaldagen

För 17:e året uppmuntrar Sverigebönen till olika böneinitiativ över hela landet på den svenska nationaldagen. Numera leds nätverket genom samordnare i landets 21 regioner – men huvudfokus ligger fortfarande på just nationaldagsbönen.

– Det började egentligen som en vision år 2000 i samband med en ekumenisk samling vid Husaby källa i västra Götaland, berättar Torbjörn Erling, böneledare i Skåne, som är en av dem som leder bönenätverket.

Lämplig dag för bön

– När nationaldagen blev officiell helgdag år 2005 upplevde många kristna det som ett bönesvar: Här får vi en dag som är mer naturlig och lämplig att be för landet än någon annan dag.

– Sedan tog det ytterligare ett par år innan Sverigebönen kunde starta sitt arbete med att inspirera till sådana här samlingar över hela landet. Men redan då fanns också visionen att nationaldagsbönen skulle ge ringar på vattnet och inspirera till att fortsätta be både för den egna orten och för landet någon gång i månaden, fortsätter Torbjörn Erling.

Regelbunden bön

– Den regelbundna bönen varje månad har egentligen blivit mer och mer huvudmålet i Sverigebönens arbete för att uppmuntra och inspirera de lokala kyrkorna att komma samman. 

– Nationaldagens bön är fortfarande en bra samlingspunkt då vi kanske fokuserar mer på det nationella perspektivet och lyfter de nationella frågorna. Visionen handlar fortfarande om att kristna i alla Sveriges 290 kommuner ska samlas för att be på nationaldagen.

– Än så länge har det varit kanske cirka 200 orter som mest som haft nationaldagsbön. Vi har sagt att eftersom visionen är att det ska vara alla så fortsätter vi tills vi når det målet.

Sverigebönen talar om sju samhällspelare, olika områden i vårt samhälle som är viktiga att lyfta fram i bön. Men vad känns extra viktigt att be för just i år?

– Vi har några områden som vi nämnt ofta i bön under året vid de nationella nätverkssamlingarna. Vi samlas digitalt en gång i månaden med samordnare från alla 21 länen. Där lyfter vi böneämnen och tacksägelseämnen som gäller både de olika regionerna och gemensamma områden som rör landet, säger Torbjörn Erling.

– Där har vi känt att bönen för riksdag och regering varit viktig i dessa tider av extra tryck med inte minst det militära hotet och nu inträdet i Nato, allt det här som rör beskyddet av landet har varit en central fråga.

– Viktigt är självklart också bönen för alla myndigheter som är ansvariga för detta. Det är naturligtvis också bön för försvaret. Men även för politikerna som arbetar med just de frågorna specifikt, fortsätter han och berättar hur de delat upp förbönen för alla riksdagsledamöter mellan de 21 regionerna – varje samordnare har en lista över sin regions riksdagsrepresentanter.

– Sedan har det funnits andra områden som rör skolan och vården – två områden som vi har regelbunden bön för. Liksom familjen och det som rör relationer och familjeliv.

Sätten att be under nationaldagsbönen har varit ganska kreativa genom åren. Ni har bett på berg och höga platser, genom bönevandringar och på flera olika sätt. Men någon förebedjare talar nu om att tända vårdkasar. Vad handlar det om?

– Eva Lindhusen är vår samordnare i Bohuslän, och hon fick ingivelsen att synliggöra bönen på det här sättet. De planerar att tända eldar, vårdkasar, bland annat på stränder där. Eva har skrivt en artikel om detta på Sverigebönens webbsida.

– Det är en inspiration till, en bild av eld över vårt land, pingst­elden som vi behöver be om för vårt land. Att den helige Ande får falla över Guds folk och över landet, säger Torbjörn Erling.

 Hur firar du själv national­dagen?

– Jag ska vara på två ställen – vi har en kulle i närheten där vi bor i Svalövs kommun, i Skåne. Där finns ett minnesmärke med ett kors, och dit tar vi med oss sven­ska flaggan, sjunger lovsånger tillsammans och ber för vår bygd och vårt land.

– Sedan ska jag vara med på en lite större samling i Helsingborg där några av stadens kyrkor har gått samman och möts i en EFS-kyrka, avslutar Torbjörn Erling, Sverigebönen.

Fotnot: Läs mer på www.sverigebonen.se.