Stora protester mot Lerums kommun – chockhöjd ränta
riskerar sätta kyrkans hall
i konkurs

Jacob Ardenfors är ungdomspedagog i Equmeniakyrkan Floda och hallchef för Novahallen. Han har i många år varit drivande i det lokala föreningslivet. Han berättar att Nova-begreppet är ett samarbete som sträcker sig långt tillbaka i tiden. 

– Nova startade som ett brett samarbete i Floda där olika lokala ungdomsföreningar gick ihop och blev en samlad röst för bygden. Vi i kyrkan hade en längtan efter att finnas med och bli en del i samhället i stort. Och med ganska enkla medel har vi kunnat samla folk och på så sätt bli starkare tillsammans.

– Innan idrottshallen Nova byggdes handlade det om samhällspåverkan. Vi arbetade för bättre belysning och andra typiska frågor som behövs i ett mindre samhälle som Floda. Vi ville vara med och öka tryggheten. 

I början av 2000-talet byggdes den första Novahallen. Projektet blev möjligt genom ett samarbete där flera ideella föreningar gick samman och bildade aktiebolaget Floda Nova Sportcenter AB. Utöver Equmeniakyrkan ägs bolaget av Montessoriskolan Floda Säteri, Floda Innebandyklubb och föreningen Floda Nova.

Verksamheten växte och så småningom behövdes ännu större lokaler.

Nya hallen och civilsamhällets kraft

Den nya och större Novahallen stod klar 2020 och här finns idag en bred idrottsverksamhet med många idrottsklubbar. Bygget av den nya hallen var ett samarbete mellan ortens ideella föreningar inom Nova-samarbetet och Lerums kommun. 

När Jacob Ardenfors talar om Novahallen lyfter han särskilt civilsamhällets engagemang. Eftersom hallen ägs till stor del av medlemsföreningarna upplever många ett starkt ägandeskap. Ardenfors beskriver Novahallen som ett vardagsrum för både Floda och Lerum. Tack vare det ideella engagemanget kan verksamheten hålla låga kostnader och på så sätt inkludera familjer som annars inte haft råd att delta.

– Det handlar inte bara om att lämna över en nyckel och säga ”här, gå in och träna”, vi vill att man ska se hallen som något man äger och ansvarar för.

Han beskriver en levande verksamhet som gynnar både samhället och församlingen.

– I missionsbefallningen står det att vi ska gå ut till alla människor. Det handlar om att inte begränsa sig. I det här fallet får vi använda idrott och vara del av samhället i stort. Vi vill inte exkludera någon, 

Många församlingsmedlemmar är involverade eftersom deras barn eller barnbarn deltar i verksamheten, men även de utan barn känner ett starkt engagemang för hallen.

– För kyrkan har det blivit en fjäder i hatten att få vara med och driva det här projektet. Kyrkans egna medlemmar kan känna sig stolta över ett projekt som berör så pass många människor i vår by. Man får se vad som händer på nära håll och hur det faktiskt påverkar människor. Det är fantastiskt, säger Jacob Ardenfors.

Bra samarbete till en början

Novahallen drivs av bolaget Nya Novahallen AB. Flodas ideella föreningar äger 91 % av aktierna genom bolaget Floda Nova Sportcenter AB. Kommunen gick in som minoritetsägare med 9 % av aktierna via en symbolisk insats på 9 000 kronor samt ett aktieägartillskott på 2 miljoner kronor. Därtill beviljade kommunen ett amorteringsfritt lån på 18 miljoner kronor med låg ränta – något som var avgörande för att bygget kunde genomföras.

– Det var ett bra samarbete inför att den nya hallen skulle byggas. Vi hade aldrig vågat gå in i projektet utan tryggheten och samtalen med politiker och tjänstemän. Det fanns en enhet på många sätt vilket lade grunden till att man vågade ta ett så stort beslut. Det kändes enormt tryggt där och då, säger Jacob Ardenfors.

Den totala byggkostnaden uppgick till cirka 50 miljoner kronor. Finansiering utöver lånet kom från flera håll. Sparbanksstiftelsen Alingsås bidrog med 4 miljoner kronor medan resterande kostnader täcktes genom lån från kommunen och lokala banker. Sparbanken Alingsås gick in och beviljade lån för en större del av byggkostnaden. Även de ideella ägarna bidrog med resurser, dels via egna insatser och dels genom att söka externa bidrag.

Bygget av Novahallen blev betydligt billigare än vad liknande kommunala projekt brukar kosta. Enligt ordföranden för Novahallen, Roland Bengtsson, landade slutnotan på ungefär hälften av den normala kostnaden för en idrottshall.

Att man kunde hålla nere priset berodde främst på det stora ideella engagemanget.

– Många har bidragit med både tid och värdefull kompetens för att göra hallen möjlig. Det har varit avgörande, sa han till Lerums tidning i november 2024.

Engagemangets värde

Regeringen har lyft fram civilsamhället som en viktig kraft i Sverige, och socialminister Jakob Forssmed har tydligt drivit frågan i olika forum. Jacob Ardenfors berättar för Hemmets Vän om fördelarna med samarbeten mellan kommun och civilsamhälle.

– Civilsamhället har en styrka som ingen kommun kan matcha och det är det ideella engagemanget. Oavsett om det handlar om kyrka eller idrottsförening så är det samma grundprincip, utan ideella krafter kommer man ingenstans. Det är det som får saker att hända och som samtidigt gör det möjligt att hålla nere kostnaderna, säger han.

– Samtidigt är det en trygghet att ha kommunen som en storebror som går bredvid och håller en i handen längs vägen. Med kommunen vid sidan känner man en trygghet, både gentemot banken och i stora investeringar som görs.

Han lyfter särskilt vikten av långsiktighet.

– En av de största ägarna i Novahallen är Equmeniakyrkan. Vi har funnits i Floda i 140 år och kommer att finnas i 140 år till. Kommunen är också beständig, och skolan har funnits här länge. Det handlar inte om något tillfällig god känsla, utan om långsiktigt tänkande och ansvarstagande för ett samhälle.

Räntehöjning väcker protester

Så hände det som förändrade allt.

Lerums kommun beslutade att höja räntan på Novahallens lån – från 3,7 till 11,72 procent. I lokalpressen beskrivs det som en ”chockräntehöjning”. För föreningarna bakom hallen innebar beslutet en ekonomisk smäll: kostnaden steg plötsligt från 806 000 kronor till 2 616 000 kronor per år enligt Novahallens webbsida. En ökning med 224 procent.

Beskedet väckte starka reaktioner och stor förvirring bland de ideella krafterna som byggt upp och driver verksamheten. Föreningarna menar att beslutet går tvärtemot regeringens uttalade ambition att stärka samarbetet mellan civilsamhället och det offentliga – ett samarbete som just i fallet Novahallen till och med lyfts som ett exempel på framgångsrik lokal samverkan.

– Vi förstår fortfarande inte riktigt vad problemet grundar sig i, säger Jacob Ardenfors. Vi har ett avtal med kommunen som vi har följt. Men de har valt att ändra det utifrån anledningar de inte kan ge goda svar för. De har tagit in extern hjälp för att hitta sätt att kunna ta tillbaka hallen, säger Jacob Ardenfors.

Föreningarna har under en längre tid försökt föra en konstruktiv dialog, men upplever att det är svårt att få tydliga svar.

– Vi har försökt hitta en lösning och förstå vad grundproblemet är. Men till slut blir det svårt att se vad som egentligen pågår. Då måste vi få uttrycka vår besvikelse och frustration.

Kommunens svar

Så hur förklarar Lerums kommun ett beslut som hotar att slå hårt mot det ideella föreningslivet – och mot en verksamhet som i decennier lyfts som ett föredöme för lokal samverkan?

I en intervju med Lerums Tidning försvarar kommunalrådet Viktor Lundblad (M) räntehöjningen med hänvisning till EU:s statsstödsregler. Enligt honom hade kommunen inget val.

– Räntan ska spegla bolagets marknadsmässiga förutsättningar. Som kommun kan vi inte gynna en enskild näringsverksamhet, säger han.

Eftersom det är ett aktiebolag som driver hallen, menar Lundblad att kommunen är juridiskt bunden att följa lagstiftningen som gäller för just bolagsformen.

För att undvika samma räntenivå i framtiden överväger kommunen nu att öka sitt ägande i hallbolaget, vilket i teorin skulle kunna sänka kostnaderna. Men exakt hur stor andel som krävs för att förändra förutsättningarna är ännu oklart.

Och konsekvenserna kan bli allvarliga. Skulle kommunen agera i strid med regelverket och bli anmäld, riskerar hallbolaget enligt Lundblad att tvingas återbetala hela lånet direkt – ett scenario som skulle få förödande följder.

Men Jacob Ardenfors är mycket kritisk till kommunens hållning och ifrågasätter argumentationen.

– De har använt olika versioner av vad EU-reglerna innebär och vad kommunen får och inte får göra. Men vi har kontakter på regeringskansliet som säger motsatsen.

Han säger att man för samtal med regeringskansliet men med vem vill han inte uppge.

Risker och framtid

Jacob Ardenfors tvekar inte när han beskriver vad som står på spel.

– Risken för konkurs finns alltid om man väljer att driva en hård linje. Alla skulle få problem att betala om räntan höjs med så många procent. Om Volvo AB fick en räntehöjning på 200 procent hade inte de heller kunnat leva vidare.

Samtidigt betonar han att det fortfarande finns hopp – och stöd.

– Vi har fått otroligt mycket kärlek från medborgare i kommunen, från företag och andra. Så det finns en plan framåt. Men jag skulle mycket hellre lägga de här pengarna på verksamhet som gör konkret skillnad för ungdomar och familjer i Lerum, än på räntekostnader och fakturor.

Han menar att kommunens agerande går stick i stäv med de värderingar som ofta lyfts fram i det offentliga samtalet.

– I dag talar vi om hållbart leverne och långsiktiga investeringar. Att då gå till angrepp mot föreningar och eldsjälar som i över 20 år byggt upp något ideellt – det rimmar väldigt illa med de idealen.

Namninsamling och hopp på lösning

Trycket underifrån växer. Nu har föreningarna som använder Novahallen startat en namninsamling för att väcka opinion och gensvaret har varit starkt. Många har uttryckt sin besvikelse över kommunens agerande och markerat sitt stöd för hallens framtid. Bland undertecknarna finns företagare, föräldrar, föreningsledare och ungdomar.

– Jag hoppas och tror att politiker och tjänstemännen har tagit intryck av medborgaruppropet. Det visar att vi inte accepterar vad som helst. Vi är en förlängd arm av dem som går till valurnorna i september 2026, säger Jacob Ardenfors.

Han uttrycker att frågan kan få politiska följder om den lämnas olöst.

– Det här är inget en kommunpolitiker vill ha som en våt filt över sin valrörelse.

Samtidigt är tonen inte uppgiven. Jacob Ardenfors vill se en lösning och menar att det fortfarande finns utrymme för det.

– Jag tror och hoppas att kommunen vill ha konkreta samtal och att vi tillsammans kan hitta en väg framåt som gynnar alla. Framför allt de ungdomar som använder hallen och som faktiskt är beroende av att den finns kvar för sitt idrottande.

Enligt Ardenfors är läget inte låst, och han bekräftar att det pågår en dialog med kommunen.

– För mig handlar det om att kommunen tydligt måste visa att de vill att Novahallen ska finnas kvar i sin nuvarande form. Dels för att det sparar skattepengar, men också för att vi har en fungerande modell som har hållit i över 20 år tack vare ideella krafter.

– Och det är en kraft som inte ska underskattas i ett samhälle.