Så skyddar du huden – utan att ge upp sommaren

Under vår- och sommarmånaderna är det många svenskar som vallfärdar utomhus för att ta vara på soltimmarna. På sociala medier, såsom TikTok, delar unga tips med varandra för att bli så bruna som möjligt. Men den trenden är bekymmersam, enligt Strålsäkerhetsmyndigheten.

– Ja, det är problematiskt att man försöker maxa brännan. Det här med att "UV-maxa", "UV-bada" och pressa i solen strider helt mot våra rekommendationer, säger Marilla Altersten, utredare på Strålsäkerhetsmyndigheten.

Att bryta ett starkt skönhetsideal är dock ingen enkel uppgift. Myndigheten arbetar därför löpande med informationskampanjer för att belysa riskerna med UV-strålning och upprepad solbränna.

– Vi kan skriva föreskrifter kring annan farlig strålning, men inte begränsa hur människor vistas i solen. Det är ett fritt land, och så ska det vara. Vår roll är att informera om de farliga effekterna av UV-strålning.

Vad är en solbränna?

I folkmun kan solbränna syfta på den bruna hudton många eftersträvar, men när Strålsäkerhetsmyndigheten använder begreppet åsyftas att huden rodnat och börjar svida, ett tecken på att huden fått för mycket UV-strålning på kort tid.

– Då har cellerna förstörts så pass mycket att det blivit en inflammation i huden. Det är ett tecken på en skada på hudens celler, och det vill man helst undvika.

Varje gång huden blir röd ökar risken för hudcancer. Den farligaste formen, malignt melanom, är starkt kopplad till just solbränna. Men även solbrun hud är ett tecken på UV-exponering.

– Det är kroppens försvarsmekanism. Den bruna färgen är ett pigment som bildas för att skydda huden. Men all UV-strålning innebär risk. Det finns ett slags minne i huden – varje exponering lagras och påverkar risken på sikt.

UV-index: Vad det är och varför det spelar roll

Ett konkret sätt att minska risken för solskador är att ha koll på UV-index, ett mått för hur skadlig solens strålning är.

– Vi är glada över att UV-index har fått mer uppmärksamhet, men det är bekymmersamt om det används i fel syfte, säger Marilla.

Skalan börjar vid noll och saknar egentligen någon övre gräns. Från UV-index 3 bör man börja skydda sig, särskilt om man är ljushyad, då kan det räcka med 45 minuter i solen för att bli röd. I Sverige når indexet ofta 5–6 som högst, men nära ekvatorn kan det gå upp till 10–12.

UV-strålningen från solen som når jordytan består av två typer: UVA och UVB. UVB är mer energirik och orsakar mest skada på huden. Mängden UVB är som störst när solen står högt – vilket gör att UV-index är som högst mitt på dagen.

– Före klockan 11 och efter 15 behöver man oftast inte skydda sig. Men mellan 11 och 15 är det klokt att tänka på solskydd.

Vanliga myter om solskydd

I sin yrkesroll stöter Marilla på myter och okunskap om hur man kan skydda sig mot skadlig UV-strålning. Den vanligaste myten gäller solkräm. 

– Många tror att de är skyddade bara för att de smort in sig, men det krävs mycket kräm, ungefär en handfull, och det måste appliceras ordentligt och upprepas efter bad, svett eller om det skavts bort. Det är lätt att tro man är skyddad när man inte är det.

Praktiska råd för solskydd

Strålsäkerhetsmyndigheten uppmanar att söka sig till skugga när UV-index är som högst. Kläder är ett bra skydd, gärna luftiga och täckande, med hatt som skuggar ansiktet. Solkräm bör användas på de delar av kroppen där kläder inte täcker. Men vad gör man om man vill sola ändå?

– Vi kan inte säga att folk ska undvika det helt. Det vore orealistiskt, säger Marilla.

På myndighetens hemsida finns verktyget ”Min soltid”, där man matar in plats, hudtyp och tid på dygnet. Det ger en uppskattning av hur länge man kan vistas i solen utan att bli röd.

– Det här hjälper folk att förstå sin egen gräns, när det är dags att söka skugga eller använda solskydd. Så kan man utsätta sig för en lagom mängd UV-strålning och låta kroppen bygga upp ett visst skydd på ett säkrare sätt.