– I grund och botten är vi rädda om betesdriften och mervärdet, men någonstans vill vi som bönder kunna bestämma lite själva, säger Simon Henriksson, på bilden tillsammans med hustrun Emma.Foto: Josef Sjöberg
Livsstil. För sex år sedan, under den varma sommaren 2018, skrev Hemmets Vän om Emma och Simon Henriksson i värmländska Gräs som bedriver mjölkproduktion. För sexton år sedan investerade de i en ny ladugård med mjölkrobotanläggning. På gården finns idag cirka 230 djur. För någon vecka sedan var det kosläpp med ett hundratal besökare. Just nu pågår en statlig utredning om betesrätten.
– I början
var kosläppet bara för grannarna, säger Simon. Men tack vare sociala medier har
informationen spridit sig. På senare år har
antalet besökare exploderat. Jag vet att Arla på sin hemsida lägger ut
information om kosläpp intill storstadsregionerna. Vi släppte ut 110 djur och nästan
90 mjölkkor.
Varför
har ni kosläpp?
– För oss är det väldigt roligt när folk kommer och tittar, säger Simon.Foto: Josef Sjöberg
– För
oss är det väldigt roligt när folk kommer och tittar. Som utskälld
livsmedelsproducent finns ett resonemang i branschen att vi behöver vara öppna,
bjuda in och visa vad vi gör. Det blir ett tillfälle för folk att komma och titta på djuren.
Dagen är väldigt speciell.
Utredning om betesrätt
Just
nu pågår en utredning om betesrätten. När
djurskyddslagen infördes 1988 innebar den ett beteskrav för svenska mjölkkor.
Nu menar många
producenter att beteslagen är en av bromsklossarna för den svenska mjölken. Målet är
att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.
Lantbrukarnas
riksförbund (LRF) vill se en modernare beteslag och menar att svensk
livsmedelsproduktion annars inte kan utvecklas och möta konkurrens från länder utan beteslag. Men många forskare och andra organisationer säger
att ett avskaffade av betesrätten är
ett steg tillbaka.
Vill
själva bestämma
– Vi
har en rätt stelbent lagstiftning, menar Simon. Jag tycker det är självklart
att djuren ska ut på bete. Men många
har högproducerande djur i fina stallmiljöer. Idag till exempel går mina djur inte ut när det är för varmt. Hos mig kan de gå ut och in hur de
vill. De kom in i natt vid tvåtiden
och då blev det en väldig
rusch och trafik vid mjölkmaskinen.
Hos mig kan djuren gå ut och in hur de vill. De kom in i natt vid tvåtiden och då blev det en väldig rusch och trafik vid mjölk-maskinen.
Simon Henriksson
– Det lantbrukarna vill åt är att de inte till punkt och pricka måste släppa
ut djuren exakt enligt reglerna. Som förra hösten när det spöregnade flera veckor i sträck, det tjänade inget till. Det blev
bara extra besvär för
djuren. Och det blev extra veterinärkostnader. I grund och botten är vi rädda
om betesdriften och mervärdet,
men någonstans
vill vi som bönder kunna bestämma lite själva. Det är bättre att under vissa
perioder utfodra djuren fullt ut inomhus där det finns fläktar, svalka, skugga,
vatten och mineraler, istället för att fösa ut dem i 25 graders värme.
Sunt
förnuft borde väl råda?
– Jag
som bonde tycker det. De mår ju
gott av att komma ut och röra sig. För
min del,
som inte har så många
djur men bra marker att beta på, går det bra. Men på en stor gård med 400 – 500 mjölkkor
blir det svårt
att ha betesdrift om det är mycket regnigt. Det märks också på avkastningen under varma dagar, då
sjunker produktionen.
Fakta från LRF
När
beteslagen infördes levde de allra flesta mjölkkor uppbundna. Idag lever cirka
70 procent av alla mjölkkor i så kallade lösdriftsstall.
Svensk
mjölkproduktion hör
till världens bästa när
det gäller god djurvälfärd, miljö-
och klimatpåverkan
och låg användning av antibiotika.
Ungefär
hälften
av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade.
Sverige
är det enda EU-land som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor.
Vad händer
annars på gården?
– Allt
på en gång. Det blir intensivt med den här snabba
sommaren. Många lämnar
vårbruket för att köra gräs. Ensilageskörden är
högaktuell.
Vilka
är utmaningarna för dig?
– Det är som vården. Den ska finnas och fungera, men får inte kosta något. Det är det samma med svensk
matproduktion, vi är utskällda på grund av metanutsläpp. Arla sticker ut näsan
med klimatavtryck och koldioxidekvivalenter. Det är en miljöbelastning att tillverka mat, men mat måste vi ju ha.
– Vi
svenskar ska vara stolta när det gäller
antibiotikaanvändning och djurhälsa i vår djurproduktion. Jorden lämpar sig verkligen
för nötuppfödning med gräsodling
och betesdrift. Om vi köper det billigaste köttet så kommer det inte härifrån.