”Som bönder vill
vi bestämma själva”

– I grund och botten är vi rädda om betesdriften och mervärdet, men någonstans vill vi som bönder kunna bestämma lite själva, säger Simon Henriksson, på bilden tillsammans med hustrun Emma.

Livsstil. För sex år sedan, under den varma sommaren 2018, skrev Hemmets Vän om Emma och Simon Henriksson i värmländska Gräs som bedriver mjölkproduktion. För sexton år sedan investerade de i en ny ladugård med mjölkrobotanläggning. På gården finns idag cirka 230 djur. För någon vecka sedan var det kosläpp med ett hundratal besökare. Just nu pågår en statlig utredning om betesrätten.

Publicerad

– I början var kosläppet bara för grannarna, säger Simon. Men tack vare sociala medier har informationen spridit sig. På senare år har antalet besökare exploderat. Jag vet att Arla på sin hemsida lägger ut information om kosläpp intill storstadsregionerna. Vi släppte ut 110 djur och nästan 90 mjölkkor.

Varför har ni kosläpp?

– För oss är det väldigt roligt när folk kommer och tittar, säger Simon.

– För oss är det väldigt roligt när folk kommer och tittar. Som utskälld livsmedelsproducent finns ett resonemang i branschen att vi behöver vara öppna, bjuda in och visa vad vi gör. Det blir ett tillfälle för folk att komma och titta på djuren. Dagen är väldigt speciell.

Utredning        om betesrätt

Just nu pågår en utredning om betesrätten. När djurskyddslagen infördes 1988 innebar den ett beteskrav för svenska mjölkkor. Nu menar många producenter att beteslagen är en av bromsklossarna för den svenska mjölken. Målet är att stärka konkurrenskraften hos svenska livsmedelsproducenter.

Lantbrukarnas riksförbund (LRF) vill se en modernare beteslag och menar att svensk livsmedelsproduktion annars inte kan utvecklas och möta konkurrens från länder utan beteslag. Men många forskare och andra organisationer säger att ett avskaffade av betesrätten är ett steg tillbaka.

Vill själva bestämma

– Vi har en rätt stelbent lagstiftning, menar Simon. Jag tycker det är självklart att djuren ska ut på bete. Men många har högproducerande djur i fina stallmiljöer. Idag till exempel går mina djur inte ut när det är för varmt. Hos mig kan de gå ut och in hur de vill. De kom in i natt vid tvåtiden och då blev det en väldig rusch och trafik vid mjölkmaskinen.

Hos mig kan djuren gå ut och in hur de vill. De kom in i natt vid tvåtiden och då blev det en väldig rusch och trafik vid mjölk-maskinen.

Simon Henriksson

– Det lantbrukarna vill åt är att de inte till punkt och pricka måste släppa ut djuren exakt enligt reglerna. Som förra hösten när det spöregnade flera veckor i sträck, det tjänade inget till. Det blev bara extra besvär för djuren. Och det blev extra veterinärkostnader. I grund och botten är vi rädda om betesdriften och mervärdet, men någonstans vill vi som bönder kunna bestämma lite själva. Det är bättre att under vissa perioder utfodra djuren fullt ut inomhus där det finns fläktar, svalka, skugga, vatten och mineraler, istället för att fösa ut dem i 25 graders värme.

Sunt förnuft borde väl råda?

– Jag som bonde tycker det. De mår ju gott av att komma ut och röra sig. För min del, som inte har så många djur men bra marker att beta på, går det bra. Men på en stor gård med 400 – 500 mjölkkor blir det svårt att ha betesdrift om det är mycket regnigt. Det märks också på avkastningen under varma dagar, då sjunker produktionen.

Fakta från LRF

När beteslagen infördes levde de allra flesta mjölkkor uppbundna. Idag lever cirka 70 procent av alla mjölkkor i så kallade lösdriftsstall.

Svensk mjölkproduktion hör till världens bästa när det gäller god djurvälfärd, miljö- och klimatpåverkan och låg användning av antibiotika.

Ungefär hälften av de mejeriprodukter vi konsumerar i Sverige är importerade.

Sverige är det enda EU-land som har en generell beteslagstiftning för alla mjölkkor.

Vad händer annars på gården?

– Allt på en gång. Det blir intensivt med den här snabba sommaren. Många lämnar vårbruket för att köra gräs. Ensilageskörden är högaktuell.

Vilka är utmaningarna för dig?

– Det är som vården. Den ska finnas och fungera, men får inte kosta något. Det är det samma med svensk matproduktion, vi är utskällda på grund av metanutsläpp. Arla sticker ut näsan med klimatavtryck och koldioxidekvivalenter. Det är en miljöbelastning att tillverka mat, men mat måste vi ju ha.

– Vi svenskar ska vara stolta när det gäller antibiotikaanvändning och djurhälsa i vår djurproduktion. Jorden lämpar sig verkligen för nötuppfödning med gräsodling och betesdrift. Om vi köper det billigaste köttet så kommer det inte härifrån.

Powered by Labrador CMS