”Vuxnas förvirring har skapat ungas könsdysfori”

Det är omöjligt och orättvist att rangordna barns lidande under några omständigheter. Mitt engagemang är dock särskilt starkt när det gäller barn som lider på grund av brister i vuxnas handlingar och beslut. På inget sätt vill jag göra mig skyldig till jämförelser mellan barn som på olika sätt far illa i den här världen, men vi behöver se det lidande som barn utsätts för inom den vård som riktar sig till barn och unga som vill byta kön.

Större delen av mitt yrkesliv har jag verkat inom skolans värld. Bland annat åkte jag runt i Sverige under 20 år och mötte politiker, skolpersonal, elevhälsoteam och föräldrar. Jag träffade också ett stort antal elever i olika åldrar. Frågan jag nu ställer mig är: varför ökar önskan om att få byta kön bland elever och unga på ett så explosionsartat sätt idag?

Vad är det som bidrar till att allt fler barn känner att deras kroppar inte stämmer överens med deras könsidentitet och upplever lidande till följd av detta? Varför finns det elever som kräver särskilda könsneutrala toaletter för att de är osäkra på vilket kön de tillhör? Och varför börjar unga önska könskorrigerande behandlingar?

Även om villrådigheten bland elever och unga människor sker från låga nivåer, skrämmer ökningen mig. 

En möjlig förklaring till ökningen av könsdysfori bland unga kan vara den negativa påverkan från förvanskade och orealistiska kroppsideal som sprids genom sociala medier. Det är viktigt att utforska hur sådan exponering, tillsammans med vuxenvärldens agerande, påverkar ungas självbild och könsidentitet. 

Även vuxenvärlden skapar förvirring och oreda i unga männi­skors hjärnor. Kanske omedvetet. I stället för att ge barn trygghet och tala om att de duger som de är. Också vi vuxna fångas lätt av retuscherade sociala medie-bilder av hur en mänsklig kropp bör och ska se ut. 

I Hemmets Vän nummer 10 speglas förra årets sammanställning av BRIS Barnrapport. Jag citerar: ”Allt fler barn mår allt sämre. Ny BRIS-rapport är förfärande läsning.” Det är avgörande att vi som medmänniskor och samhälle nu tar ansvar och erbjuder ett stödjande och inkluderande klimat för alla barn, för att säkerställa deras välmående och utveckling. Vi måste ta ansvar och orka vara vuxna – för barnens skull.