Så firar vi midsommar

Midsommar har firats inom den kristna kyrkan sedan 300-talet till minne av Johannes Döparen. På bilden är det dans kring midsommarstången vid Husby-Sjutolfts kyrka.

Vardag. Å ena sidan ”Äntligen”. Å andra sidan ”Nu vänder det”. Midsommar är en kombination av stor sommarglädje och lite vemod. Men en sak är säker – nu blir det jordgubbar, färskpotatis och gräddtårta på bord och utflyktsfiltar.

Publicerad Senast uppdaterad

Det finns många som än idag tycker att midsommar borde ha blivit Sveriges nationaldag. Nu blev det inte så. Men visst är det en stor härlig högtid.

Den rymmer hela spektrat – från ”Små grodorna” och dans kring majstången för barn och familjer – till de vuxnas favoriter sillen och färskpotatisen.

Och självklart ska det vara jordgubbar just den här dagen.

Lång tradition

När firades midsommar första gången? Svaret är förstås att vi inte vet. Men att sommarens lju­saste dygn firats kan vi härleda ända till förkristen tid.

Hällristningar ger en vink om att solen på något sätt hyllades. Människor har sedan mycket långt tillbaka haft klart för sig precis när sommarsolståndet inträffar.

Det finns många som än idag tycker att midsommar borde ha blivit Sveriges nationaldag. Nu blev det inte så. Men visst är det en stor härlig högtid.

Rolf Johnsson

Vi vet också att midsommar firats inom den kristna kyrkan sedan 300-talet till minne av Johannes Döparen.

Flyttad dag

Det är faktiskt så att midsommar i Finland heter Juhannus. På finlandssvenska Johanne. I samma land är det för övrigt tradition att bada midsommarbastu (Juhannussauna).

I England säger man Saint Johns Day. På Island Jonsmessa.

Det är tänkvärt. I synnerhet i vårt land där kristna symboler stoppats undan allt mer i ett sekulariserat samhälle.

Att Johannes Döparen firas just den här dagen har med Lukasevangeliet att göra. Där framgår att han föddes sex månader före Jesus.

Lite efteråt

Men sedan 2003 firas Johannes Döparen, inom Svenska kyrkan, söndagen efter midsommar. Midsommarsöndagen har där numera temat: ”Skapelsen”.

Ur astronomisk synpunkt inträffar sommarsolståndet i vår del av världen runt tre dagar före det kristna midsommardatumet 24 juni. I år är det som allra lju­sast 20-21 juni.

Självklart firar vi midsommar med att äta jordgubbar.

Men numera är midsommardagen förlagd till närmaste helg. I år alltså 22 juni. 

Det är nu det är så otroligt vackert ute. Ljust nästan dygnet runt i Norden och definitivt är det så norr om polcirkeln under några fantastiska veckor. Vita nätter, som de ofta kallas i norra Norden.

Vad får inte saknas?

Många frågor har ställts om våra midsommarvanor. Här är topplistan baserad på flera opinionsundersökningar. Vad är det som inte får saknas? 

1. Majstång, som först kläs sedan dansas runt till musik och danslekar.

2. Det är nu sillen och färskpotatisen ska fram. Ett måste för väldigt många.

3. Jordgubbarna. Premiär för en stor del av Sveriges befolkning. 

4. Gräddtårtan till kaffet. Gärna ute på filt.

5. En gemensam dag för familjen. Inte bara ”Små grodorna” utan även annan kul samvaro med lekar, frågesporter och annat.

6. Tillåtelse för barn att vara uppe riktigt länge.

Under en lång rad generationer har det varit tradition att plocka sju sorters blommor och lägga under kudden. Främst flickor gjorde det, och drömde om sin blivande man. Hoppades de i alla fall. Idag är den traditionen ganska avförd.

Stångresning

Däremot lever traditionen med stångresning i hög grad. I synnerhet i Dalarna, urmodellen för svenskt midsommarfirande. Stora gropen i Leksand är navet för firandet. 

Men alla byar firar inte samma dag. I exempelvis Rälta är det midsommardagen som gäller för stångresning. Där fick Hemmets Vän för några år sedan vara med om att stången, som ruttnat inifrån, gick av under resningen. Dessbättre skadades ingen. Det har även hänt i Leksand.

Hemmets Vän önskar alla en glad midsommar i vårt synnerligen vackra land.

Powered by Labrador CMS