Trumps terrorstämpel träffar Sverige rakt i magen – och det är bra

När Sameh Egyptson disputerade på sin avhandling om Muslimska brödraskapet 2023 var det första gången någon lade fram en sammanhållen bild av rörelsens svenska gren. Hans genomgång av protokoll, arkivmaterial, stiftelsehandlingar och ekonomiska spår visade hur en liten krets aktörer under lång tid byggt upp ett nät av institutioner kring Islamiska förbundet i Sverige. Moskéer, skolstiftelser, biståndsorganisationer och föreningar binds samman av samma personer och samma ideologiska ram.

Brödraskapet formades i Egypten på 1920-talet utifrån idén att islam ska genomsyra både samhälle och stat. Man tränade sina medlemmar i disciplin, lojalitet och långsiktigt arbete. Ur samma miljö växte också några av de rörelser som senare kom att bli den moderna jihadismen.

Det betyder inte att alla inom brödraskapet förespråkar våld, men den organisatoriska modellen med små celler, intern fostran och ett tydligt samhällsprojekt är densamma, oavsett om uttrycket är politiskt, socialt eller militärt.

Delar av denna idévärld finns också i Sverige. Organisationer med kopplingar till brödraskapets tradition är sedan länge etablerade i civilsamhället, ofta med hjälp av offentliga medel. Studieförbundet Ibn Rushd och Sveriges unga muslimer är kanske de mest kända exemplen.

Länge betraktades de som helt vanliga föreningar. Frågor om ideologiska band viftades bort, och den samlade miljön kring Islamiska förbundet sågs sällan som en del av något större internationellt projekt.

Det är mot den bakgrunden Donald Trumps beslut nu förändrar förutsättningarna. USA har påbörjat processen att terrorklassa flera regionala grenar av Muslimska brödraskapet, bland annat i Jordanien, Libanon och Egypten. Amerikanska myndigheter ser Muslimska brödraskapet som en ideologisk plattform som föder militant extremism och understöder grupper som Hamas. En formell terrorismstämpel aktiverar amerikansk lagstiftning med långtgående säkerhets- och finansiella konsekvenser.

För Sverige är just den delen avgörande. Svenska banker är beroende av amerikanska motsvarigheter för dollartillgång och internationella transaktioner. När USA klassar ett nätverk som terroranknutet måste europeiska banker agera, annars riskerar de att drabbas själva. Det innebär att svenska banker kommer börja riskklassa organisationer som uppfattas ligga nära brödraskapet. De kommer kräva detaljerad spårbarhet och troligen frysa konton eller stoppa överföringar. Inte för att svenska politiker begärt det men för att banksystemet som är beroende av amerikanska dollar kräver det.

När finansiella flöden granskas hårdare hamnar de svenska grenarna av brödraskapets i nytt ljus. De kommuner som samarbetat med islamistiska föreningar måste ompröva sina beslut. Det får också konsekvenser för SÄPO om amerikanerna klassar föreningar inom Islamiska förbundet som säkerhetsrisk.

Framförallt kommer Trumps beslut att förändra debatten. Frågor om islamism har länge fastnat i varningar om segregation på ena sidan, anklagelser om islamofobi på den andra. Den låsningen blir svårare att upprätthålla när USA:s beslut får direkta effekter på svenskt föreningsliv och när banker, kommuner och biståndsorgan tvingas förhålla sig till en ny internationell riskbild.

På sikt är det nödvändigt. Problemet med brödraskapets miljöer i Sverige har aldrig i första hand handlat om terrorism. Det rör snarare frågor om segregation, religiös kontroll, politisering av civilsamhället och institutioner som motverkar integration. Egyptsons avhandling visade hur dessa strukturer vuxit fram medan svenska myndigheter av oklara skäl valt att inte granska dem.

USA:s beslut ritar om kartan. Det ger Sverige en chans att se den utveckling som pågått i åratal. Fokus måste ligga på våra egna förhållanden och de problem som forskare och myndigheter beskrivit. Det är ett tillfälle att lämna bortförklaringar och bygga ett starkare skydd mot islamistisk påverkan