Sedan när är det unga män som talar å Guds vägnar i kyrkan?

Det är förstås glädjande när unga människor engagerar sig i debatter om viktiga samhällsfrågor. Men Adam Stenerdahls artikel väcker oro hos mig. I en tid av osäkerhet, inte minst för många unga, borde vi blicka framåt. 

I stället ser jag en vilja att lägga i backen och återvända till värderingar som hör en annan tid till.

Adam Stenerdahl förespråkar en syn som tar oss tillbaka till en tid då kvinnors röster och möjligheter var starkt begränsade. Det är en farlig utveckling. Historiskt har kvinnor alltid behövt kämpa mot orättvisor och för jämlikhet. Den kampen har varit avgörande för samhällets framsteg som helhet och är något vi i Sverige ska vara stolta över. Att återgå till en patriarkal syn på ledarskap skulle inte bara vara ett kliv bakåt, utan också ett svek mot de kvinnor som banat väg för de rättigheter vi har i dag.

Stenerdahl menar att ”Pingströrelsen prioriterar jämställdhet före Guds ordning”. Men vad är fel med jämställdhet? Och vad skulle Gud ha emot den? Jämställdhet definieras av Jämställdhetsmyndigheten och regeringen som:

1. Samma möjligheter: att alla ska ha förutsättningar att forma sina liv.

2. Samma makt och inflytande: att kvinnor och män ska ha lika stor del i beslutsfattandet.

3. Ekonomisk och social självständighet: att båda könen ska kunna försörja sig själva.

Är det rätten till lika makt och inflytande som stör? För unga kvinnor som möter den här synen är det nu viktigt att stå upp för sina rättigheter. Den kamp som generationer av kvinnor har fört får inte vara förgäves. När mannen ges en självklar överordnad position och kvinnan en underordnad roll skapas en ojämlik relation mellan könen. Det strider, menar jag, mot Guds tanke om jämlikhet och ömsesidig respekt.

Körledaren och artisten Gabriel Forss, uppvuxen i pingströrelsen, reagerade på Adam Stenerdahls artikel. Han skrev: ”Det skrämmer mig att vi hamnat här och det skrämmer mig ännu mer när Stenerdahl uttrycker att mannen ska vara överhuvudet i familjen. Säger bara: käre gode Gud, beskydda alla unga tjejer som gifter sig i dag. Hur blev det så här?” 

Kvinnligt ledarskap i kyrkan bryter med Bibelns mönster

Debatt • Adam Stenerdahl: Pingströrelsen prioriterar jämställdhet före Guds ordning

Det är bra att sådana som Fors reagerar men problematiskt att etablerade pastorer, de som jag uppfattar värnar allas lika värde, är tysta i debatten. Tystnad är också kommunikation och kan uppfattas som ett stöd för en exkluderande syn på kvinnor. Pastorer och ledare behöver ta ställning för jämlikhet och inkludering, både i ord och handling. Tänk vad fint om kvinnor i församlingarna nu äntligen kunde få draghjälp.

Uppenbarligen behöver vi en diskussion inom svensk frikyrklighet om vad Guds ord faktiskt säger om jämställdhet och ledarskap. Det är avgörande för att kyrkan ska förbli relevant i framtiden. Den diskussionen behöver också omfatta frågan om vem som får plats i Guds församling, med utgångspunkt i de mänskliga rättigheter och diskrimineringsgrunder som svensk lag vilar på. Det handlar om att återupptäcka en förståelse av Bibeln som speglar Guds kärlek och rättvisa – för alla människor.

Jag känner oro när unga män anser sig kunna tala å Guds vägnar om vilka roller kvinnor ska ha i kyrkan.

När mönster blir norm och undantag ignoreras

Replik • Tommy Wasserman: Adam Stenerdahls argumentation bygger på en alltför snäv läsning av Bibelns berättelser.