Ny lag om könstillhörighet klubbades igenom

Den tidigare svenska lagen om könstillhörighet infördes 1972 och kopplade samman möjligheten att byta juridiskt kön till diagnosen könsdysfori och fysi-ska förändringar av kroppen. Men de som velat se en lagförändring har menat att det är ett föråldrat sätt att se på kön. 

Enligt Moderaternas och Liberalernas lagförslag skulle det juridiska könet frigöras från det biologiska. Från 16 års ålder – mot tidigare 18 år – ska en enklare utredning gjord av exempelvis en läkare eller psykolog och ett godkännande från Socialstyrelsen räcka för att genomföra könsbyte i folkbokföringen – utan en diagnos för könsdysfori.

Stark debatt

Lagen har diskuterats i flera år men väckt allt starkare debatt de senaste månaderna – inte minst efter att läkare slagit larm. Kritikerna tycker till exempel inte att omyndiga ska kunna göra det valet. Man fruktar också att den nya lagen ska uppmuntra unga att byta juridiskt kön för att sedan också genomgå en fysisk könstransition. Andra menar att lagen kan utnyttjas av kriminella för att skaffa nya personnummer och förvilla rättsväsendet.

I riksdagen stöddes den nya könstillhörighetslagen av sex av åtta partier, medan KD och SD vände sig emot det. Men lagförslaget har också skapat splittring framför allt i S och M. En moderat källa säger exempelvis till TT att den som röstade mot lagen eller lade ned sin röst riskerade att bli av med eventuella utskottsplatser och andra uppdrag.

Den nya lagen hade inte heller folkligt stöd. I en opinionsundersökning som Veritas gjor- de för TV4:s räkning innan la- gen antogs tyckte 59 procent av de tillfrågade att den nya köns- tillhörighetslagen var mycket eller ganska dålig, medan 22 procent tyckte att förslaget var bra.

– Vi hade behövt bereda ärendet mer och samla in mer kunskap, för att sedan lägga fram ett mer genomarbetat förslag på riksdagens bord. Nu fick vi inte den möjligheten. Det här drabbar i slutändan de barn och unga som är i behov av stöd, säger Liza- Maria Norlin (KD) till Hemmets Vän några dagar senare.

– Det lagförslag som nu röstats igenom borde ha skickats på remissomgång från socialutskottet så att expertmyndigheter, professionen och organisationer skulle kunna tycka till om de nya förslagspunkterna, fortsätter hon.

– Man borde också ha tagit i beaktande att Socialstyrelsen svängt i sina rekommendationer av att behandla personer med könsdysfori, och särskilt unga personer, sedan ärendet tidigare remitterades. Nu förordar So- cialstyrelsen en mer restriktiv linje där man är återhållsam med att rekommendera hormonell och kirurgisk behandling av barn och ungdomar.

Inte enig forskning

– Det är viktigt att hälso- och sjukvården grundas i vetenskap och beprövad erfarenhet. Med de förslag som nu röstats igenom har man valt att frångå dessa kriterier. Forskningen är inte enig gällande rekommendationer för behandling och Kristdemokraterna ansåg att det behövdes mer kunskap och mer tid att bereda dessa frågor vidare. En bättre väg framåt hade varit att socialutskottet tagit tillbaka betänkandet för fortsatt beredning.

Hur vanligt är det att lagförslag och beslut hanteras på det sättet? Att professionen inte tillåts komma med synpunkter, exempelvis? Att ett par partier rundar ett regeringssamarbete för att få igenom det? Att partipiskan viner så som den har gjort nu i vissa partier?

– Det är mycket ovanligt. Vi är kritiska till att KD:s och SD:s yrkande om remiss avslogs, och det är dessutom så att minoritetsskyddet inte har respekterats. Försiktighet har därmed inte präglat riksdagens hantering av förslaget till utskottsinitiativ. Lagen borde ha remissbehandlats eftersom det är fråga om ett nytt förslag och eftersom kunskapsläget och Socialstyrelsens kunskapsstöd när det gäller vård och behandling har förändrats, svarar Liza-Maria Norlin.

Vad är det ni hade velat se annorlunda?

– Kristdemokraterna ville återförvisa ärendet till socialutskottet för att man där ska kunna ta fram ett mer berett förslag som också är grundat på kunskap och erfarenhet. Våra invändningar handlar främst om sänkt åldersgräns för ändring av juridiskt kön från 18 till 16 år samt att den nya lagen tar bort kravet på könsdysfori-diagnos.

Du varnade i en replik under riksdagsdebatten för den våg av unga kvinnor som har sökt sig till vården och sagt sig befinna sig i fel kön – vad är de stora behoven där, som du ser det? Hur vill ni agera för den här gruppen?

– Vi befinner oss i ett läge då allt fler barn söker sig till vården på grund av könsdysfori, men vi vet inte varför. Samtidigt varnar professorer och specialistläkare inom psykiatrin för att möjligheten att enklare byta juridiskt kön skulle kunna leda till att den upplevda könsdysforin förvärras, och det kan bli första steget mot irreversibla hormonbehandlingar och könskorrigering, som annars kanske inte hade behövt tas då könsdysforin kan läka ut med puberteten, och som man kan komma att ångra i vuxen ålder, fortsätter hon.

– Kristdemokraterna vill hellre lägga fokus på att förbättra transvården och korta väntetiderna till stöd för personer med könsdysfori. Fler behöver få stöd och känna att de blir bemötta med respekt. I grunden handlar det om tillgänglig och likvärdig vård. 

– För våra barn och ungdomar är skolhälsovården central därav att Kristdemokraterna ser detta som en prioriterad fråga. Rege-ringen satsar nu 6 miljarder kronor till kommuner och regioner i vårpropositionen, detta kommer också personer med könsdysfori till del.

Ni har fått kritik för motståndet i samband med debatten, bland annat från Moderaterna – vad innebär det för regeringssamarbetet? Riskerar ni en spricka?

– Regeringspartierna har ett gott samarbete med flera viktiga frågor, där vi är överens om till exempel att få slut på det dödliga våldet och knäcka gängen, rusta Sverige starkt med god tillgång till energi och ett robust energisystem, stärka hushållens köpkraft, arbetslinjen och tillväxt. Jag ser ingen risk för spricka.

Hur tänker du att ni behöver agera i framtiden i den här frågan? Finns det andra frågor som riskerar att bli lika känsliga?

– Lagförslaget röstades igenom. Vi kommer givetvis nogsamt följa utvecklingen och effekterna av den nya lagen. Kristdemokraterna kommer alltid att kämpa för de frågor där människor i utsatta situationer riskerar att hamna i kläm, avslutar Liza-Maria Norlin (KD).