Vägledning. Maria Smeds: Mariorna är föredömen för oss idag
Mariorna blir de första som för vidare det nya glada budskapet om att Jesus uppstått. Så här skildras de tre kvinnorna vid Jesu grav av den polske konstnären Nicolaus Haberschrack.Foto: Wikipedia
l Efter sabbaten, i gryningen den första veckodagen, kom Maria från Magdala och den andra Maria för att se på graven. Då blev det ett kraftigt jordskalv, ty Herrens ängel steg ner från himlen och kom och rullade undan stenen och satte sig på den. Hans utseende var som blixten och hans kläder vita som snö. Vakterna skakade av skräck för honom och blev liggande som döda. Men ängeln sade till kvinnorna: »Var inte rädda. Jag vet att ni söker efter Jesus, som blev korsfäst. Han är inte här, han har uppstått, så som han sade. Kom och se var han låg. Skynda er sedan till hans lärjungar och säg till dem: ’Han har uppstått från de döda, och nu går han före er till Galileen. Där skall ni få se honom.’ Nu har jag sagt er detta.« De lämnade genast graven, och fyllda av bävan och glädje sprang de för att berätta det för hans lärjungar. Då kom Jesus emot dem och hälsade dem, och de gick fram, grep om hans fötter och hyllade honom. Men Jesus sade till dem: »Var inte rädda. Gå och säg åt mina bröder att bege sig till Galileen. Där skall de få se mig.« Medan de var på väg kom några ur vaktstyrkan in till staden och berättade för översteprästerna om allt som hade hänt. Dessa överlade med de äldste, och sedan gav de soldaterna en stor summa pengar och sade till dem: »Säg att hans lärjungar kom under natten och rövade bort honom medan ni sov. Om ståthållaren får höra detta skall vi tala med honom så att ni inte behöver oroa er.« Soldaterna tog pengarna och gjorde som de hade blivit tillsagda. Så vann detta rykte spridning bland judarna ända till denna dag. De elva lärjungarna begav sig till Galileen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. När de fick se honom där föll de ner och hyllade honom, men några tvivlade. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: »Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.«
Vilken dramatik Mariorna får uppleva när de går för att göra sina sysslor som närmast sörjande till en som dött. Plötsligt skakar hela tillvaron för dem av en jordbävning, en stor!
Här i Kiruna vibrerar marken minst en gång per dygn, men inte på grund av änglaaktivitet, utan det är gruvan som spränger varje natt klockan 01.20, och så blir det sättningar lite då och då som får marken att skaka mer eller mindre. I texten har skakningarna andliga orsaker, en ängel stiger ner från himlen för att medverka i Guds skeende på jorden. Och liksom gruvan i Kiruna spränger på bestämda tider följer även Guds skeenden förutbestämda tidpunkter.
I texten är det dags för världen att få höra att döden är besegrad, att livet segrat. Till det behövs vittnen, och Mariorna blir de första som för vidare det nya glada budskapet om att Jesus uppstått. Vakter fanns visserligen på plats, men de ser och hör inget. De har nämligen rasat ihop av skräck och ligger som döda, medan kvinnorna står inför ängeln och tar emot det som sägs. Även om de också är rädda är de samtidigt uppfyllda av stor glädje! Flera stora känslor trängs i dem när de skyndar iväg med det de fått höra, det som de fått att förmedla.
Kraftgärningarnas tid är inte förbi, och den levande Jesus vill idag resa upp det som förfallit under många år i svensk kristenhet.
Maria Smeds
Ingenting är lagom i den här texten. Jordbävningen är stor. Vakterna tuppar av. Ängeln ser ut som en blixt. Den korsfäste Jesus lever. Mariorna hastar. Det storslagna och mirakulösa har sannerligen en plats i Guds värld. När ser vi något liknande idag? Kraftgärningarnas tid är inte förbi, och den levande Jesus vill idag resa upp det som förfallit under många år i svensk kristenhet. Nu, efter pandemi och krigslarm, står vi i en tid som behöver stadig tillit till en levande, uppstånden och kraftfull Jesus som verkar genom sitt folk med samma kraft som uppväckte Jesus från det döda.
Ju kraftfullare budskap, desto kraftfullare motstånd och vice versa. Motståndet kan också komma först och väcka kraftfullheten i oss troende. Hur det än startar finns det, och har alltid funnits, kraftfullhet i evangeliet oavsett om den har brukats eller legat latent. När Guds tidtabell säger att det är dags för kraften att verka, i en enskild människas liv eller i en större folkrörelseliknande väckelse, välkomnar vi då även blixtar och änglar? Är vi som Mariorna som pallar trycket, eller som vakterna som tuppar av som i kortslutning när högströmmen slås på?
Mariorna är föredömen för oss kristna idag. De reagerar såklart med bävan inför Guds kraftfullhet, en fullt naturlig reaktion, men de slår inte av strömmen, loggar ut, utan är kvar i den och låter sig användas som kraftledningar och ger det kraftfulla budskapet vidare – och de skyndar sig att göra det. De sitter inte fast, utan ser till att alla får höra hur också de kan hitta till den uppståndne. Gå till Galiléen, Jesus möter er där. Idag får du och jag hasta med samma budskap: Gå till korset, Jesus möter dig där. Det var för dig som han dog och uppstod. Omvänd dig och tro på budskapet och följ Jesus.
Änglarnas aktivitet pågår ständigt men syns och hörs inte alltid. Men vid särskilda tillfällen dyker de upp. Hos Maria, för att ge henne kallelsen som Guds mamma, hos Josef, i Betlehem när änglakören välkomnar Jesusbarnet och så vidare. Här, vid graven, är det Mariornas tur att få änglabud om ännu en frälsningshistorisk milstolpe – Jesus har uppstått.
Ängeln ber dem att titta noga där den döda kroppen legat, och genom att göra det får de sin unika kallelse – att vittna om den tomma graven och berätta att Jesus lever! Efter att ha sett den tomma bädden och den prydligt hopvikta svepningen ger ängeln information om nästa steg: Ta er till Galiléen. Jesus möter er där.
Att graven var tom är ett bevis för Jesus uppståndelse, men att människors liv sedan dess har blivit förvandlade av Jesus är ett lika tydligt bevis. När vi vittnar om vad Jesus gör i våra och andras liv är vi med i den här första missionsrörelsen som börjar vid den tomma graven. Sedan denna första påskdag har det glada budskapet spridits från Jerusalem och vidare, över mängder av gränser för att slutligen nå alla folk. Vakterna mutades i efterhand för att tysta ner det som hänt och istället spreds lögner som rökridåer. Guds frälsningsplan kommer alltid att möta motstånd och gör så också idag, men ännu en frälsningshistorisk händelse kommer att ske. Den väntar på sin tid och när Guds tidtabell säger att det är dags ska vår uppståndne, levande och kraftfulle Jesus återkomma. Inte till vilken plats som helst på jorden utan i Jerusalem. Han ska ställa sina sårmärkta fötter på Oljeberget, mitt i våra vardagsbestyr, som Mariorna fick uppleva den första påskdagen.