Nu startar arbetet för påve Leo – Helena D’Arcy: Han är inte vald för att ”störa Trump” 

Under torsdagskvällen 8 maj steg vit rök från Sixtinska kapellet. Efter veckor av spekulationer är det nu dags för världens 1,4 miljarder katoliker att lära känna ledaren som kommer prägla det religiösa samtalet i flera år framöver.

Amerikansk bakgrund

Robert Francis Prevost, numera påve Leo XIV, är född och uppvuxen i Chicago, USA. Ett oväntat val, enligt många, eftersom USA redan har stor makt över världsläget. Men Helena D’Arcy poängterar att Leo XIV inte passar in i en klassisk nordamerikansk stereotyp.

– Ja visst, han är född och uppvuxen i USA, säger hon till Hemmets Vän. Men han är inte typisk nordamerikan eftersom han har tillbringat stora delar av sitt liv i Sydamerika.

I två år, sedan 2023, har Leo XIV varit chef för biskopsdikasteriet i Vatikanen och haft flera tunga uppdrag inom kurian – Vatikanens regering. Den rollen har gett honom både global överblick och nära kontakt med biskopar världen över.

I en tid då den katolska kyrkans tyngdpunkt förflyttas från Europa till det globala syd ses det som betydelsefullt att Leo XIV har erfarenheter från Sydamerika.

– Det fanns röster i Italien som ansåg att ämbetet behövde föras tillbaka en italiernare, men det blev inte så, vilket visar att geografi inte spelar lika stor roll längre, säger Helena D’Arcy.

Några av Leo XIV:s inlägg i sociala medier, där han varit kritisk mot Donald Trumps administration och politik, har uppmärksammats efter att han blev vald. Men Helena D’Arcy tror inte att valet av Leo XIV ska ses som en markering mot det amerikanska styret.

– Nej, det är inte av den anledning man väljer påve. Jag kan inte tänka mig att 133 kardinaler sitter och tänker på hur de ska ”störa Trump” på bästa sätt.

Bred erfarenhet

Det är inte bara Leo XIV:s amerikanska ursprung som sticker ut. Helena D’Arcy berättar att det finns flera aspekter i hans kyrkliga biografi som är ovanliga för påveämbetet. Han är exempelvis den första påven med bakgrund som augustinpräst. 

– Inom katolska kyrkan finns många ordnar, såsom dominikaner, jesuiter, franciskaner och augustiner. Vi brukar säga att de har olika karismor – aspekter som gör dem unika. Vissa lever i kommunitet, vissa ensamma och några i tystnad. Det beror på vad deras ordensgrundare har satt för prägel och vilka regler de lever efter.

Augustinus, som Leo XIVs orden har sitt namn efter, var biskop i Nordafrika på 300-talet och är en av katolska kyrkans mest inflytelserika teologer. Augustiner har en särskild vördnad för jungfru Maria och lägger även stort fokus på mission och utbildning.

– Det finns en bredd hos Leo XIV som sticker ut. Han har varit ordersöverhuvud, undervisat vid seminarium, varit missionär och prefekt för biskopsdikasteriet.

– Dessutom är han kanonist vilket betyder att han har doktorerat i kyrkorätt, det är ingen av de senaste påvarna som har gjort.

Den som är kanonist kan katolska kyrkans lagar, vet hur ämbeten ska tillsättas och hur disciplinära frågor, till exempel vid övergrepp, ska hanteras.

Betydelsen av ett påvenamn

Att ta ett nytt namn som påve är en tradition som går tillbaka till aposteln Petrus. Alla påvar i modern tid har valt nya namn, ofta med symbolisk betydelse. Helena D’Arcy berättar om betydelsen bakom två av de tre senaste påvarnas valda namn.

– Johannes Paulus II:s företrädare, Johannes Paulus I, dog efter bara 33 dagar. Namnet visade vördnad och en önskan om att fortsätta det som blev ett abrupt och kort påvedöme på 1970-talet. 

– Franciskus var speciell eftersom det aldrig tidigare funnits en påve med det namnet. Den heliga Franciskus vurmade mycket för det fattiga och sambandet mellan människor och skapelsen. Det låg även i den förra påvens anda.

Leo XIV valde sitt namn för att knyta an till Leo XIII, påven bakom ”Rerum novarum”, kyrkans första stora dokument om arbetares rättigheter. Det var det som lade grunderna för katolsk sociallära i slutet av 1800-talet.

Snabbt val

Trots att många kardinaler inte kände varandra innan de låstes in i Sixtinska kapellet gick det snabbt att välja en ny påve. Helena D’Arcy ser den kortare konklaven som ett positivt tecken på enighet.

– Hade det varit starka slitningar bland kardinalerna, med olika program och agendor mellan liberala och konservativa, hade de suttit där mycket längre än de gjorde. Kardinalerna var mer eniga än vi trodde.

En återgång till traditionen – med glädje i centrum

När Leo XIV för första gången visade sig på balkongen till Sixtinska kapellet bar han en röd, smyckad mantel över axlarna, till skillnad från Franciskus som valde en enklare klädsel vid sitt tillträde. Att tolka detta som ett brott med Franciskus linje ser Helena D’Arcy dock som missvisande.

– Jag tror inte att man ska övertolka allt han gör och säger. Han återgår till hur påvar traditionellt har varit klädda, det var snarare Franciskus som bröt mot traditionen.

– Franciskus var speciell eftersom han valde att leva väldigt enkelt. När han precis hade blivit vald vägrade han bestämt de smyckade kläderna. Han vill inte bo i det apostoliska palatset där påvarna traditionellt har bott, han åkte ofta runt i en Fiat istället för limousin och han hade sina gamla ortopediska skor. Det var hela hans personlighet.

Helena D’Arcys intryck från torsdagskvällen handlar mer om glädje än om klädval. Kardinalerna som stod i fönstren runtomkring Leo XIV log och visade tydlig entusiasm. Den nye påvens första ord – ”Frid vare med er” – knöt an till Jesu uppståndelse i Bibeln.

– Jag såg en ödmjuk man som utstrålade ett lugn och en vördnad för ämbetet. Han såg ut att vara redo att axla uppdraget.

– Jag kan förstås inte uttala mig om hans relation till Gud, men han hade inte varit där han är idag om han inte hade haft en nära gudsrelation.

Viktiga frågor framåt

Inför konklaven identifierade Helena D’Arcy tre viktiga områden för den kommande påven: att komma till rätta med kyrkans ekonomiska utmaningar, fortsätta kampen mot sexuella övergrepp och förmedla evangelium. Hon tror att Leo XIV har goda förutsättningar för att lyckas med dessa på grund av sin breda erfarenhet inom kyrkan.

Under dagarna mellan Franciskus begravning och konklaven hölls så kallade generalkongregationer där katolska kyrkans kardinaler samtalade om kommande prioriteringar för kyrkan. Enligt Vatican News var man överens om att nästa påve skulle få ett starkare rådgivande stöd från kardinalskollegiet. Det handlar om att fördela ansvaret bättre och tillsammans arbeta med kyrkans utmaningar. 

Vad tror du kommer att prägla Leo XIV:s pontifikat?

– Jag tror att han kommer att fortsätta i Franciskus anda. Fortsätta och slutföra reformerna av kurian. Fortsätta arbetet mot sexuella övergrepp. Han har kännedom om de behov som finns i olika delar av världen. Mer än så kan jag inte säga.