Därför ska du lära känna dina grannar – kan bli avgörande i en kris

Hur är du som granne? Bjuder du in till småprat vid brevlådan, eller kikar du genom dörrögat för att undvika möten i trappuppgången?

Enligt Svensk Fastighetsförmedlings trendrapport för 2025 uppger endast 17 procent av svenskarna att de har en ”mycket god” relation till sina grannar.

En undersökning från Sifo, genomförd på uppdrag av fastighetsförvaltaren Wallenstam, visar att hälften av alla lägenhetsboende saknar kontakt med sina grannar helt och hållet.

Enligt samma undersökning upplever 26 procent att det i dag är svårare att skapa kontakt med grannar än för tio år sedan.

Mest anmärkningsvärt är att endast 39 procent uppger att de skulle hjälpa en granne vid en akut händelse. Bland unga vuxna i åldern 18–34 är siffran ännu lägre: 25 procent.

Enligt MCF är stöd mellan människor som lever nära varandra avgörande i en krissituation.

– En viktig del av Sveriges civila försvar är att vi lär känna varandra, säger Anna Wennerström, pressansvarig på MCF till Hemmets Vän.

Individualism eller gemenskap

Sverige hör till ett av världens mest ensamma länder, med över 40 procent ensamhushåll. Självständighet kan vara en styrka, men Anna Wennerström problematiserar det narrativet.

– Det finns en tydlig styrka i den svenska traditionen av självdisciplin. Men den får inte ske på bekostnad av gemenskapen, säger hon. I praktiken är det sällan så att ensam är stark, ofta är det tvärtom.

Att bygga vardagen tillsammans med andra människor stärker samhället som helhet, menar Wennerström, och bidrar på sikt till ökad motståndskraft i en krissituation.

MCF betonar att beredskap inte bara handlar om att klara sig själv, utan om att kunna klara sig tillsammans.

– Vardagens relationer fyller en mycket viktig funktion. Ingen kan allt, men alla kan något. Beredskap är som ett pussel där varje granne är en bit som behövs, säger Wennerström.

Hur ser då myndigheten på grannskapets roll i en krissituation?

Vid en kris bör den som har möjlighet kunna klara sig utan samhällets stöd i minst en vecka. Om så många som möjligt ser till att kunna göra det, kan statens stöd först gå till dem som verkligen behöver det, menar Wennerström.

– Vid en omfattande händelse, i värsta fall ett krig, behöver samhället tid att ställa om. Kan jag som individ klara mig den första tiden själv, då blir jag en mindre belastning för resten av samhället.

Grannsämjans bidrag

Vinsterna med att känna sina grannar sträcker sig långt bortom trevliga samtal i tvättstugan. En konkret fördel är att man får överblick över vilken kompetens som finns i den egna närmiljön. Denna kompetens är en stor resurs i en krissituation, minst lika viktig som vattendunkar eller en vevradio.

Oavsett om det är i trappuppgången eller på radhusgatan så kan det finnas någon med vårdvana, någon som kan laga eluttag, som kan ett språk eller som kan laga mat utan el. 

– Vid ett längre elavbrott, en vattenläcka eller en storm blir grannarna jätteviktiga, oavsett om du bor i ett hyreshus, en bostadsrättsförening eller i ett villaområde.

En annan viktig faktor är att i förväg uppmärksamma dem som kan behöva extra stöd.

I en krissituation är det viktigt att inte bara tänka på sitt eget hushåll utan också på den större gemenskapen. Kanske finns det någon i grannskapet som behöver särskild hjälp för att ta sig till ett skyddsrum?

– Det är viktigt att tänka bredare. Det hoppas vi att folk ska göra i en kris, och inte minst vid höjd beredskap, eller i värsta fall krig.

Ta vara på gemenskapen

Enligt Anna Wennerström behöver man inte bli bästa vän med alla grannar. Det handlar snarare om att ha koll på vilka personer som finns i ens närhet.

Som tips rekommenderar hon att ta vara på de naturligt gemenskapsfrämjande institutioner som finns. För den som är medlem i en bostadsrättsförening kan det vara bra att ta upp beredskap vid ett möte och fundera över vilken kompetens och vilka resurser som finns i gemenskapen.

På MCF:s hemsida finns material som privatpersoner kan använda sig av. Wennerström tipsar även om att göra övningar under den årliga beredskapsveckan.

Även gemensamma städdagar kan vara en naturlig mötesplats för att lära känna sina grannar.

När båda dessa naturliga träffpunkter i vardagen saknas krävs egna initiativ. Om tröskeln för en inbjudan till fika känns för hög kan initiativ i samband med beredskapsveckan vara ett alternativ, eller att beställa broschyrer från MCF:s webbsida och dela ut till brevlådor.

– Ingen kan tvingas till engagemang, men man kan gå före som förebild, sträcka ut en hand och se hur det tas emot.