Trendbrottet bekräftat:
Unga söker sig till tro

Unga svenskar går i kyrkan, ber och tror på Gud. Det visar statsvetaren Magnus Hagevis analys av SOM-institutets nationella mätningar 1988–2024, nu publicerad i den färska rapporten ”Sakralisering efter sekularisering?”

När Svenska kyrkan för några år sedan noterade ett stigande antal konfirmander väckte det begränsad uppmärksamhet. Men enligt Hagevi visar siffrorna att något djupare pågår.

– Det vi ser nu är inte en inbromsning utan ett stopp för sekulariseringen, säger han till Hemmets Vän.

Hagevi, som forskat om svensk religiositet i decennier, menar att det växande intresset för tro bland unga inte längre är en attitydfråga – det tar sig uttryck i handling: bön, gudstjänstbesök och gudstro.

Unga går mer i kyrkan

År 2024 uppgav 34,2 procent av unga i åldern 16–24 år att de besökt en gudstjänst minst en gång under året – en högre andel än bland vuxna, där siffran var 32,1 procent. Ett tydligt brott med den tidigare normen att unga är minst religiösa.

– Vi kunde tidigare se korta uppgångar efter nationella trauman, som Estonia-katastrofen. Men det här är något annat, konstaterar Hagevi.

Även andelen unga som ber regelbundet till Gud har ökat, från 12,5 procent 2012 till 19,5 procent 2024 – den högsta nivån på över två decennier. Och det gäller inte bara ungdomar med invandrarbakgrund.

– Invandringen kan påverka indirekt. Den ökade närvaron av religion i det offentliga rummet stimulerar troligen reflektion också hos ungdomar med svensk bakgrund, säger Hagevi.

Mångfalden kan påverka

– En vanlig förklaring till den växande religiositeten bland unga har varit invandring. Men Hagevis data pekar på att ökningen gäller även bland ungdomar utan utländsk bakgrund. Bön, gudstro och gudstjänstbesök ökar i båda grupper.

Samtidigt är det möjligt att mångfalden i sig påverkat klimatet. När unga svenskar möter troende klasskamrater – kristna eller muslimer – kan det skapa nyfikenhet och existentiella frågor också hos dem som växt upp i sekulära hem.

Religionssociologen Ulrich Beck har beskrivit hur interaktionen mellan olika trosinriktningar kan fungera som en katalysator för reflektion och identitetssökande. Det som tidigare var frånvarande blir plötsligt synligt – och därmed angeläget.

En teori i gungning

Moderniseringsteorin, som länge dominerat forskningen, bygger på idén att varje ny generation blir mindre religiös än den föregående. Men Hagevis analys går i motsatt riktning.

– Vår data stödjer inte den teorin, säger han.

Sedan 2010 har andelen unga som tror på Gud ökat till 33,7 procent – en ökning som innebär att ungdomarna för första gången gått om de vuxna i gudstro. Det sker trots att många av dem växt upp utan religiös närvaro i hemmet.

– Jag skulle beskriva läget som en religionssociologisk cliffhanger, säger Hagevi.

Kyrkan märker förändringen

Svenska kyrkan bekräftar bilden. Fler ungdomar söker sig till konfirmation, andakter och samtal – särskilt i storstäder. Präster beskriver en ny öppenhet bland unga och en tydligare vilja att prata om tro och mening.

Samtidigt försvinner ett tidigare mellanskikt, de som hade sporadisk kontakt med religion via traditioner och högtider. Kvar blir de helt sekulära och de mer religiöst engagerade.

– Att andelen ungdomar helt utan kontakt med religion har minskat betraktar jag som ett viktigt resultat. Det kan betyda att vi står inför en ungdomsgeneration med starkare religiöst engagemang än äldre generationer, säger Hagevi.