Rekordår för viltolyckor

Redan förra året var ett rekordår när det gäller viltolyckor – antalet ökade med nästan 3 000 jämfört med 2022. Antalet viltolyckor har tidigare legat jämt de senaste fem åren enligt Nationella Viltolycksrådet – antalet har varit över 60 000 per år, eller i snitt nästan 7 olyckor per timme, dygnet runt. Rådjur, dovhjort och vildsvin stod för 89 procent av alla olyckor under 2023.

– Från och med september bör man vara extra försiktig. Älgens och hjortarnas brunst liksom högsäsongen för jakt och svampplockning gör att djuren sätts i rörelse. Dessutom gör det tilltagande mörkret att det blir svårare att upptäcka djuren längs vägen, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig i trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.

Allvarligt

Samtidigt har olyckorna med klövvilt ökat kraftigt under 2000-talet. Orsakerna till ökningen är en kombination av ökad trafik, växande viltstammar och brister i väginfrastrukturen.

– Det växande antalet viltolyckor är ett allvarligt, men underprioriterat, trafiksäkerhetsproblem. Förra året omkom nio personer i viltolyckor. Även viltolyckor utan dödlig utgång är farliga eftersom en större andel skadade inte kommer tillbaka till ett normalt liv, jämfört med vid vanliga trafikolyckor, säger Tony Gunnarsson.

Vilda djur är ofta som mest aktiva och i rörelse vid gryning och skymning. Riskavsnitt är vid åkrar, hyggen och sjöar samt där viltstängsel börjar och slutar.

Trots att älgstammen minskat under senare år är älgkollisioner en risk som trafikanter bör vara extra vaksamma på, eftersom dessa olyckor blir särskilt allvarliga.

– Älgar är farligast att köra på och står för 80 procent av alla viltolyckor med dödlig utgång. Flest älgolyckor sker under hösten då både älgens brunst och älgjakten äger rum. Risken är ungefär dubbelt så hög på hösten jämfört med sommaren, säger Tony Gunnarsson.

Uttrar utmärker sig

Nationella viltolycksrådet nämnde i sin statistik i januari även den tidigare fridlysta uttern bland de djur som utmärker sig: 2011 hittades 12 påkörda uttrar. 2023 var summan hela 175 individer. En liknande utveckling kan ses hos dovhjortar. 2011 blev 900 individer påkörda. 2023 har det ökat till hela 5 700 dovhjortar.

Det är dessutom dovhjortar tillsammans med vildsvin och rådjur som står för i stort sett hela ökningen av viltolyckor sedan 2010-talet. 2011 blev ungefär 30 000 rådjur och 2 600 vildsvin påkörda. Tolv år senare är det cirka 49 500 rådjur och 5 800 vildsvin.

Detta gäller vid viltolycka

• Ring 112 och anmäl olyckan om björn, hjort, järv, lo, mufflonfår, rådjur, utter, varg, vildsvin, älg eller örn är inblandad. Uppge olycksplats och vilken typ av djur det gäller samt i vilken riktning djuret har försvunnit om det inte finns kvar på platsen.
• Märk ut platsen där olyckan har skett.
• Sätt ut varningstriangel 200–300 meter från olycksplatsen. Flytta om möjligt din bil till vägrenen eller parkeringsficka. Sätt på varningsblinkers.
• Skulle du krocka med björn, varg eller vildsvin bör du öka avståndet för markeringen av olycksplatsen upp till 100 meter då dessa djur kan bli mycket aggressiva när de är skadade.
• Skadat och dödat vilt ska omhändertas. Du får dock inte ta med dig ett dött djur, det tillfaller markägaren eller i vissa fall staten.

Vägmärket Varning för djur är uppsatt på platser där risken för viltolyckor är hög och ska tas hänsyn till. Som trafikant är det också viktigt att tänka på att anpassa hastigheten. – Hastigheten är avgörande när en älg eller annat vilt plötsligt springer ut framför bilen. Ju högre hastighet, desto längre bromssträcka. Är det mörkt ute eller mycket vegetation bör man i ännu högre grad sänka farten, eftersom sikten är sämre. Tänk också på att om ett djur går upp på vägen, följer ofta fler efter, säger Tony Gunnarsson.

Fotnot: Läs mer: msverige.se/resa-med-bil/det-har-galler-vid-viltolycka/