Med statlig examination följer akademiska krav

”Jag kanske ska publicera vissa texter någon annanstans”, säger professor Lena-Sofia Tiemeyer i intervjun med Hemmets Väns Samuel Bokenblom. Det låter som en tanke i förbifarten men borde få varningsklockorna att ringa i ALT:s korridorer. För om en professor börjar överväga att flytta sin forskning bort från det egna lärosätet är det ett tecken på att något brister i systemet.

Tiemeyer är professor i Gamla testamentets exegetik vid Akademi för ledarskap och teologi. I sin artikel i ALT:s tidskrift Hybrid ställer hon evangelikal tradition bredvid judiska tolkningar av Bibelns Josef. Där den evangelikala skönlitteraturen ofta målar bilden av Josef som den oklanderlige lillebrodern – stark, stabil, råg i ryggen och redo för söndagsskolans planscher – visar Tiemeyer hur de judiska rabbinerna rör sig åt ett helt annat håll. Hos dem framträder en mer mångbottnad Josef, en androgyn ung man vars skönhet gör honom till offer för övergrepp. Först från bröderna, senare från Potifars hustru. 

Texten har nu väckt uppståndelse långt utanför Hybrids läsekrets. Två av ALT:s styrelseledamöter gick till Världen Idag och beklagade att artikeln ”inte är bra” och att den skulle ligga ”för långt från uppdragsgivarna”. Sedan fyllde rektor Ulrik Josefsson på i tidningen Dagen genom att göra något som rektorer vid svenska lärosäten vanligtvis håller sig långt ifrån: offentligt kritisera sin professors ordval.

Diskussionen på ALT kan vid första anblick se ut som en intern angelägenhet. Men ALT utfärdar statliga examina. Det betyder att utbildningen lyder under högskolelagen, granskas av Universitetskanslersämbetet och att en teologie kandidat från skolan – 180 poäng, varken fler eller färre – är lika mycket värd som en examen från Lund eller Uppsala.

Det är inte troligt att detta kunnat hända på ett statligt universitet. Ingen dekan vid en medicinsk eller teknisk fakultet skulle få för sig att gå ut i media och recensera en professors ordval. Än mindre skulle ledamöter vid fakultetsstyrelsen på teologen i Uppsala lägga sig i en enskild forskares slutsatser. Där kommer kritik där den hör hemma: kollegialt, i seminarierum eller via det som kallas peer review.

Den här principen är inskriven i högskolelagens paragraf 6. I Sverige ska forskare fritt få formulera sina frågor, utveckla sina metoder och publicera sina resultat. Alternativet för ALT, om ägarsamfunden Pingst, EFK och Alliansmissionen inte vill eller orkar bära ett högskoleuppdrag, är att bli något annat. Svenska kyrkans utbildningsinstitut visar hur en pastoral utbildning kan fungera utan statlig examensrätt och utan högskolelagens krav.

Skulle ALT välja den vägen slipper ägarsamfunden förstås en del friktion. Men det vore en reträtt från en frikyrklig tradition som vunnit inflytande just genom sin öppenhet, bildningslängtan och vilja att delta i det större samtalet.

Det kloka är att stå kvar i sitt akademiska uppdrag. Att låta teologin fortsätta prövas, omprövas och ibland skava. Och att låta forskningen granskas av kollegor, inte i spalterna.