Leif Carlsson: Frågan som avslöjar vem Jesus verkligen är

Johannes Döparen och två av hans lärjungar såg Jesus när han kom gående. Det blev upptakten till en rad livsavgörande händelser som radas upp i berättelsen. Det som skedde var en kedjereaktion på budskapet om att se och följa Jesus.

Det vi ser påverkar våra liv – något som vår tids kommersiella reklamskapare är väl medvetna om. Annars skulle de inte satsa ofantliga summor för att få oss att köpa allt vi inte behöver. Ibland kan till och med enskilda synintryck förvandla våra liv. Ett udda exempel är när den brittiske arkeologen och egyptologen Howard Carter år 1922 hittade Tutankhamons gravkammare och öppnade dörren efter att den varit stängd i 3 500 år. När han gläntade på dörren frågade hans sponsor som stod bakom honom: ”Vad ser du?” Carter svarade: ”Jag ser underbara ting.” Men det Carter såg kom senare att förändra hans liv i negativ riktning. Han fick aldrig den uppskattning han hade förväntat sig, utan dog besviken och olycklig.

Vem kunde ana att snickarens son från Nasaret i själva verket var den gudomlige Messias som judarna hade väntat på under alla århundraden?

Leif Carlsson

Ett annat exempel på livsförvandlande synintryck är sådana som inträffar i samband med förälskelser – eller ”kärlek vid första ögonkastet”, som det heter. Sådana blickar kan ju som bekant få konsekvenser för resten av livet. Ett nutida slags seende är förstås alla timmar vi ägnar åt skärmar, plattor och telefoner. Hur påverkar detta våra liv?

För dem som såg Jesus vid Genesarets sjö förändrades allt. Att de såg honom innebar i själva verket att de insåg vem han var. Johannes Döparens ord om att Jesus var Guds lamm (Johannesevangeliet 1:36) avslöjar hur han uppfattade Jesus. Lammet är ett centralt tema i Johannesevangeliet och pekar på att Jesu död medför räddning för världen. Lammet har sin bakgrund i påsklammet som blev slaktat och vars blod räddade israeliterna från döden i samband med befrielsen ur Egypten (Andra Moseboken 12:1-13). När dödsängeln såg blodet som ströks på dörrposterna, skonades alla i huset.

Även profeten Jesajas skildring av den lidande tjänaren har stor betydelse i tolkningen av lammet: ”Han fann sig i lidandet, han öppnade inte sin mun. Han var som lammet som leds till slakt eller tackan som är tyst när hon klipps, han öppnade inte sin mun” (Jesaja 53:7).

När Jesus dog skedde det enligt Johannesevangeliet på ”… förberedelsedagen före påsken vid sjätte timmen” (Johannesevangeliet 19:14), det vill säga mitt på dagen, då lammen slaktades på tempelplatsen för att sedan ätas i påskmåltiden på kvällen.

Jesu ord om att följa honom är liktydigt med att tro på honom. Men det innebar även en bokstavlig efterföljelse, så till vida att lärjungar ofta levde tillsammans med en rabbin på hans vandringar för att lära av honom. Att Jesus uppfattades som en sådan mästare bekräftas av orden om honom: ”Rabbi (det betyder mästare)”. Jesus skiljer sig på så sätt inte från andra lärare när han vandrade omkring med sina tolv lärjungar.

Men det fanns ändå en avgörande skillnad, och den framkommer i frågan om var Jesus bodde. Den frågan har en djupare innebörd och handlar om Jesu ursprung hos Gud – ett tema som återkommer på flera ställen i evangeliet. Det når sin kulmen i samband med Jesu lidande och död. När Jesus förhörs av Pontius Pilatus får han nämligen samma fråga: ”Varifrån är du?” (Johannesevangeliet 19:9). Han svarade visserligen inte, men innan dess hade han sagt: ”Mitt rike hör inte till denna världen” (Johannesevangeliet 18:36).

Fem personer nämns i vår text, varav fyra namnges. Dessa blir efterföljare i rask takt: Andreas, Simon, Filippos och Natanael. Den femte är anonym, men traditionen förknippar honom med evangelisten Johannes. Simons namnbyte till Kefas, som betyder Petrus (Johannesevangeliet 1:42), är väsentligt. Både Petrus (grekiska petra) och Kefas (arameiska) betyder klippa och pekar på den centrala roll denne lärjunge senare fick i den tidiga kyrkan.

När Filippos mötte Natanael och berättade om Jesus från Nasaret möttes han av tveksamhet: ”Kan det komma något gott från Nasaret?” (Johannesevangeliet 1:46). Dessa ord har ofta tolkats som en allmän skepticism mot att Messias skulle kunna komma från Galileen. Andra menar att det rörde sig om en lokal rivalitet mellan Kana, där Natanael bodde (Johannesevangeliet 21:2), och Nasaret.

Men kanske ska det i stället tolkas som en antydan om att Messias var en till synes vanlig människa. Detta stärks av orden om att han var ”Josefs son” (Johannesevangeliet 1:45). Vem kunde ana att snickarens son från Nasaret i själva verket var den gudomlige Messias som judarna hade väntat på under alla århundraden?