Recension: Omistlig läsning när Joel Halldorf folkbildar – men när blir kyrkoledare del i samtalet?

När Sveriges VM-trupp i fotboll presenterades i förra veckan skrev prästen Kent Wisti att ”mest förvånande är att Joel Halldorf inte var uttagen, kan vara det enda sammanhang han inte synts i de senaste veckorna.”

Det är roligt för att det är sant. 

Halldorf är överallt. Som kyrkohistoriker har han blivit en självklar röst när samtiden ska förklaras.

Det i sig säger också något om hur världen förändrats. Länge tog vi för givet att religion och politik var skilda världar. Tron var privat, moderniteten rationell och sekulär. Så är det inte längre. 

I nya boken ”Makten och det heliga” visar Halldorf hur Irankriget, migrationsdebatten och Silicon Valleys AI-dyrkan hör samman. De är tecken på hur religionen återvänt som politisk kraft.

Makten och det heliga

Författare: Joel Halldorf

Förlag: Fri Tanke

Utgivning: April 2026

Genre: Sakprosa

Omfång: 243 sidor

Marknaden, demokrati och mänskliga rättigheter fungerade länge som moderna heligheter. De gav människor mening och riktning, kunde kräva lojalitet, uppoffring och erbjöd tro på framtiden. Sedan sprack något. Under 1970-talet växte misstron mot de stora samhällsprojekten. När Berlinmuren föll dog de sista politiska berättelserna. 

Men det som länge beskrevs som ”ideologiernas död” blev början på något annat. Tomrum har en tendens att fyllas. Halldorf beskriver hur religionen kom tillbaka in i världspolitikens centrum: från revolutionen i Iran 1979 och Johannes Paulus II:s roll i kommunismens fall till den amerikanska högerkristendomens långa marsch in i det republikanska partiet.

Det som sker nu är därför ingen plötslig religiös väckelse. Vår tid som kulmen på en utveckling som pågått länge. Det stora revolutionsåret 1968 var inte början på en ny världsordning, snarare den gamla världens sista dödsryckning. ”När de sekulära ideologierna förlorade sin förmåga att entusiasmera massorna började människor åter söka efter något heligt att samlas kring”, konstaterar Halldorf. 

Har då världen blivit mer troende? Eller har makthavarna bara återupptäckt religionens politiska sprängkraft? Halldorf lutar åt det senare. Dagens extremister drivs sällan av enbart religiösa motiv, utan av en blandning av identitet, maktbegär och längtan efter tillhörighet. Där blir religionen användbar, ”... den skapar ett vi och kan placera individens politiska – och kanske ekonomiska – frustration i en högre, moralisk berättelse”.

Därefter går han till angrepp mot dem som använder Gud som politiskt redskap. Den som är intresserad av ’gud’ som politisk resurs lever i villfarelsen att den Gud som Bibeln kallar för härskarornas Herre låter sig kontrolleras och reduceras till politisk rekvisita.

Med imponerande detaljkunskap visar han hur tron används av allt från auktoritära ledare till högerkristna influencers som vill ge sin politik ett skimmer av helighet. Gud blir identitetsmarkör.

I marginalen antecknar jag: ”Josef Barkenbom, Riks”.

Joel Halldorf

Professor i kyrkohistoria vid Enskilda högskolan, författare och skribent i Expressen

Bakgrund: Uppvuxen i pingströrelsen

Tidigare böcker: Gud: Återkomsten (2018), Gud: Jakten (2020), Bokens folk (2023)

Här blir Halldorf som bäst. Han försvarar tron mot dem som vill reducera den till kulturkrig. Professorn i kyrkohistoria stiger åt sidan och fram träder en kristen intellektuell som provoceras när Gud används av dem som egentligen dyrkar nationen. 

”Makten och det heliga” är brännande aktuell. Exemplen finns fortfarande i flödet på mobilskärmen. Kanske är det därför Joel Halldorf drar fulla hus under den pågående bokturnén. Kyrkans folk hör trons språk i nyhetssändningarna men känner inte igen människosynen – någon behöver förklara.

Här blir tystnaden från svenska kyrkoledare svår att förstå. När ska de bli en del av samtalet? För väl då att folkbildare Joel Halldorf finns. Boken är omistlig läsning.