Påve Franciskus död – blev 88 år gammal

Påve Franciskus anländer till sin veckovisa allmänna audiens på Petersplatsen i Vatikanen, 8 maj 2013. (AP Photo/Alessandra Tarantino)

Nyheter. Påve Franciskus har avlidit vid 88 års ålder. Han somnade in i sin bostad i Casa Santa Marta i Rom under måndagsmorgonen, dagen efter sitt sista offentliga framträdande under påskfirandet i Vatikanen.

Publicerad Senast uppdaterad

Påve Franciskus, född Jorge Mario Bergoglio, avled klockan 07.35 på måndagsmorgonen. 

Kardinal Kevin Farrell, Camerlengo för den apostoliska kammaren, meddelade dödsfallet. I uttalandet sa Farrell bland annat: 

”Kära bröder och systrar! Med djup sorg måste jag meddela att vår Helige Fader Franciskus har dött. Hans hela liv var ägnat åt tjänst för Herren och för Kyrkan. Han lärde oss att leva evangeliets värderingar med trohet, mod och universell kärlek, särskilt till de fattigaste och mest marginaliserade.”

Långvariga hälsoproblem

Påve Franciskus hade under en längre tid kämpat med hälsoproblem. I februari 2025 lades han in på Agostino Gemelli-sjukhuset i Rom till följd av bronkit. Hans tillstånd försämrades successivt, och den 18 februari konstaterade läkarna dubbelsidig lunginflammation.

Efter en dryg månad på sjukhus återvände han till sin bostad i Vatikanen för fortsatt återhämtning. Det är tidigare känt att han sedan ung ålder hade en nedsatt lungkapacitet – redan 1957 opererades han i Argentina för att ta bort en del av den ena lungan till följd av en allvarlig infektion.

Med åldern blev luftvägsproblemen allt mer frekventa. I november 2023 tvingades han ställa in en resa till Förenade Arabemiraten på grund av influensa och lunginflammation.

Trots sviktande hälsa deltog påve Franciskus i påskdagens ceremoni på Petersplatsen. I rullstol vinkade han till de samlade. ”Kära bröder och systrar, glad påsk”. hälsade påven.

Enkel begravning enligt egen vilja

I april förra året godkände påven en reviderad version av det liturgiska regelverket för påvliga begravningar. Den nya versionen av Ordo Exsequiarum Romani Pontificis betonar enkelhet och fokuserar på tron på Kristi uppståndelse. Kroppen ska inte ställas ut på katafalk i Peterskyrkan, utan placeras direkt i kistan.

Påven kommer att vila i en enkel träkista fodrad med zink, och enligt hans önskan begravs han inte i Vatikanen, utan i den mindre Basilica di Santa Maria Maggiore i Rom.

– Den förnyade riten ska understryka att begravningen gäller en herde och Kristi lärjunge – inte en världslig maktfigur förklarade ärkebiskop Diego Ravelli, ceremoniansvarig i Vatikanen, till Vatican News. 

Franciskus var den förste påven från södra halvklotet, den förste från Amerika och den förste jesuiten att väljas till ämbetet. Trots stor reformvilja förblev han respekterad även bland konservativa katoliker.

Internationella ledare ger kondoleanser

Internationella ledare uttrycker sin sorg på sociala medier under måndagen. Frankrikes president Emmanuel Macron beskriver Franciskus i ett uttalande på som ”en man av ödmjukhet”, medan Nederländernas premiärminister Dick Schoof kallar honom ”en förebild för både katoliker och icke-katoliker”.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni kallade honom en stor man och en stor herde. ”Jag hade förmånen att stå honom nära, lyssna till hans råd och lära av hans vishet – något han generöst delade med sig av även under tider av sjukdom och prövning. Vi tar farväl av den helige fadern med ett tungt hjärta”, skriver hon.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez betonade påvens djupa samhällsengagemang. ”Hans arbete för fred, social rättvisa och för de mest utsatta lämnar ett bestående avtryck. Må han vila i frid”, skriver han.

Simon Harris, Irlands vice premiärminister, kallade Franciskus en röst för dem som sällan hörs. ”Genom sitt försvar av de fattiga, sin vilja till interreligiös dialog och sitt starka miljöengagemang blev han ett hoppets ljus.”

EU:s utrikeschef Kaja Kallas tackade påven för hans moraliska ledarskap. ”När vi möttes nyligen i Rom tackade jag honom för hans tydliga ställningstaganden till försvar för de mest utsatta och för hans outtröttliga arbete för människovärdet”, skriver hon.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz uttryckte att världen förlorat en varm och försonande människa. Landets förbundspresident, Frank-Walter Steinmeier, beskrev påven som ett ljus av hopp: ”Redan från början gjorde han klart att de fattiga, marginaliserade och människor på flykt hade hans särskilda omsorg. Många som känt sig bortglömda, kände sig sedda av honom.”

Israels president Isaac Herzog lyfte fram påvens arbete för att stärka relationerna med det judiska folket. ”Han såg vikten av interreligiös dialog och av ömsesidig respekt. Jag hoppas att hans böner för fred i Mellanöstern snart blir hörda.”

Tidigare ärkebiskopen av Canterbury, Justin Welby, mindes en ledare med en stark moralisk kompass. ”Han var ett föredöme i ödmjukhet. Han stod alltid vid de förföljdas och utsattas sida”, säger han till BBC.

Lista: Viktigaste händelserna i Franciskus liv

  • 28 februari 1998 – Jorge Mario Bergoglio utses till ärkebiskop av Buenos Aires, Argentinas största katolska stift. Utnämningen blir början på en ny fas i hans gärning som redan då präglas av enkelhet, närhet till människor och stark social profil. Han rör sig obevakat i staden, besöker slumområden, åker tunnelbana och lever ett liv långt från prästlig överhet. Det är också nu han på allvar blir en nationell kyrklig röst i frågor om rättvisa och människovärde.
  • 21 februari 2001 – Påve Johannes Paulus II utnämner Bergoglio till kardinal. I stället för att låta människor från hemlandet resa till Rom för att fira honom, ber han dem att använda pengarna till att hjälpa de fattiga. Gesten tolkas av många som ett uttryck för en teologi där det enkla inte är en stil, utan en övertygelse. Kardinal Bergoglio blir snabbt känd som en diskret, asketisk ledargestalt utan intresse för det ceremoniella.
  • 19 april 2005 – Bergoglio deltar i den konklav som utser Joseph Ratzinger till påve Benedikt XVI. Enligt flera källor får han själv ett stort antal röster, men ska ha bett sina medkardinaler att inte välja honom. Det blir en första indikation på att hans namn nämns i påvliga sammanhang, även om han vid tidpunkten är relativt okänd utanför Latinamerika.
  • 13 mars 2013 – Vid sin första framträdande på Peterskyrkans loggia bär han en enkel vit dräkt utan mantel och smycken, och han vänder sig till folket med en vädjan om att de ska be för honom. Hans ton är lågmäld men tydlig.
  • 8 juli 2013 – Franciskus första officiella resa går till den italienska ön Lampedusa, dit tusentals migranter anlänt efter farliga färder över Medelhavet. Han håller mässa för att hedra dem som mist livet till havs, och fördömer världens likgiltighet inför migranters lidande. Besöket blir en markör för hans prioritering av marginaliserade och flyktingars värdighet.
  • 29 juli 2013 – På flyget hem från Brasilien, under en presskonferens med journalister, får Franciskus en fråga om homosexuella katolikers plats i kyrkan. Hans svar får stort genomslag: ”Vem är jag att döma?” Uttalandet blir en symbol för en ny ton i katolska kyrkan, även om den formella läran förblir oförändrad.
  • 24 september 2015 – Franciskus blir den första påven någonsin att tala inför den amerikanska kongressen. I ett uppmärksammat tal vädjar han om medmänsklighet, särskilt gentemot migranter och människor på flykt. Han lyfter fram Abraham Lincoln och Martin Luther King som exempel för moralisk vägledning.
  • 24 mars 2016 – I påskveckan besöker han ett center för asylsökande utanför Rom, där han tvättar fötterna på tolv flyktingar – män och kvinnor, kristna och muslimer.
  • 11 april 2019 – Vid ett fredsmöte i Vatikanen böjer sig Franciskus ner och kysser fötterna på Sydsudans stridande ledare. Med tårar i ögonen vädjar han om att de ska hålla fast vid fredsavtalet efter ett inbördeskrig som skördat hundratusentals liv. Bilden blev viral, en global symbol för försoningens kraft.
  • 27 mars 2020 – Mitt under coronapandemins första våg håller Franciskus en ensam bön i ett öde Petersplatsen. I regnet, framför en tom basilika, vädjar han till världen om solidaritet och omtanke. Han säger: ”Vi är alla i samma båt.” 
  • 4 oktober 2021 – Inför klimattoppmötet COP26 samlar påven religiösa ledare och vetenskapsmän till en konferens i Vatikanen. Han betonar att kampen för miljön är både vetenskaplig och andlig, och att ingen varelse är självförsörjande – allt liv är beroende av ömsesidighet. Det är en förlängning av det budskap han introducerade i sin encyklika Laudato Si’.
  • 25 juli 2022 – Under en resa till Kanada ber Franciskus om ursäkt för kyrkans roll i de ökända internatskolorna där tusentals barn från ursprungsbefolkningen utsattes för övergrepp och tvångsassimilering. Han kallar kyrkans agerande ett uttryck för en ”koloniserande mentalitet” och lovar försoning.
  • Oktober 2023 – När kriget mellan Israel och Hamas bryter ut i Gaza, börjar Franciskus ringa dagliga samtal till församlingen i Gaza City. Även efter att han själv blivit inlagd på sjukhus fortsätter han att ringa. Det är ett uttryck för hans övertygelse om att närhet, inte frånvaro, ska prägla kyrkans svar på krigets brutalitet.
  • 10 februari 2025 – I ett öppet brev till USA:s biskopar kritiserar Franciskus president Donald Trumps deportationspolitik. Han uppmanar kyrkan att stå upp för flyktingars värdighet. Det ses som en fortsättning på konflikten mellan påven och delar av den amerikanska högern.
  • Källor: TT, AFP, Reuters och Vatican News
Powered by Labrador CMS