2026 är cykelhjälmens år – så väljer du rätt hjälm

NTF är en ideell, idéburen förening som arbetar för ökad trafiksäkerhet inom alla trafikslag. Cecilia Friis är projektledare och verksamhetsutvecklare på NTF Väst.

– Det är härligt att cykla, men på cykel har man inte så mycket skydd, säger Friis till Hemmets Vän. Hjälmen är mycket viktig för att undvika hjärnskador. En huvudskada kan få långvariga och allvarliga konsekvenser.

Sedan hjälmlagen infördes 2005 är det obligatoriskt för barn upp till 15 år att använda hjälm. Samtidigt vet man att många unga slutar använda hjälm före 15 års ålder. Då syns en markant ökning av huvudskador i statistiken.

Hjälmanvändningen är generellt högst upp till ungefär 14 år. Den är också relativt hög bland personer över 55 år. Däremellan är det en betydligt mindre andel som använder hjälm.

Det är också i dessa åldersgrupper som de allvarligaste huvudskadorna syns.

För den som har ”tur” resulterar ett fall där man slår i huvudet endast i en hjärnskakning. I värsta fall kan man omkomma av huvudskador.

Forskning visar att cykelhjälm kan minska risken för allvarliga huvudskador med minst 50 procent. 

– Man brukar säga att antalet omkomna i cykelolyckor skulle minska med 25 procent om alla använde cykelhjälm. Det är ganska stora siffror vi talar om, säger Friis.

Hur vanligt det är med olyckor där huvudet skadas är svårt att säga med full säkerhet, eftersom rapporteringen inte är heltäckande. Djupstudier av cykelolyckor visar att två av tre omkomna inte använde cykelhjälm.

NTF vill också lyfta frågan om hjälm vid elsparkcykling, som blir allt vanligare. Där vet man att nio av tio som omkommit på elsparkcykel inte använt hjälm.

– I takt med att användningen ökar, både genom hyrsystem och privatägda sparkcyklar, ser vi att skador går ner i åldrarna. Ganska unga barn har i dag sina egna elsparkcyklar.

”Utvecklingen går inte i takt”

När det gäller trafiksäkerhetsutvecklingen i Sverige arbetar NTF mot nollvisionen: att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken.

Under den övergripande nollvisionen finns ett antal delmål, bland annat för cykelhjälmsanvändning. Målet är att hjälmanvändningen ska uppgå till 80 procent år 2030.

Användningen av cykelhjälm har ökat sedan hjälmlagen infördes 2005 och nationellt kan man se en försiktig ökning varje år. Men ökningen är inte tillräcklig för att nå det nationella målet.

Den senaste mätningen, som gjordes 2023, visar att den generella hjälmanvändningen låg på 43 procent, inklusive barn och vuxna.

– Utvecklingen går inte i den takt som krävs för att vi ska nå målen, säger Friis. Därför behöver vi göra mer för att öka hjälmanvändningen. Vi måste stärka tillgången till och användningen av cykelhjälm. Det är en viktig och allvarlig fråga.

Cykelhjälmens år

År 2026 och 2027 kommer NTF att leda en kraftsamling för ökad cykelhjälmsanvändning. Trafikverket har initierat satsningen och pekat ut cykelhjälmen som ett område där utvecklingen inte är tillräcklig inför 2030-målet.

– Det här är en tydlig markering från statligt håll. Vi vill få så många aktörer, organisationer och verksamheter som möjligt att ansluta sig. Nu ska vi med gemensamma krafter faktiskt sätta ljuset på den här frågan så att hjälmanvändningen ökar. 

En gemensam webbplattform är under uppbyggnad och ska fungera som ett informationsnav. Genom gemensamma webbinarier och seminarier ska aktörer kunna ta del av forskning och goda exempel och inspireras till egna aktiviteter.

Så väljer du rätt hjälm

Från NTF:s håll brukar man säga att den bästa cykelhjälmen är den som faktiskt används.

Lika viktigt som att hjälmen ska passa bra på huvudet är att man trivs med den. Friis rekommenderar därför att gå till en butik och prova olika modeller.

Vidare ska hjälmen vara CE-märkt. Det är en produktmärkning inom EU som visar att tillverkaren uppfyller grundläggande säkerhets-, hälso- och miljökrav. Märkningen finns på de flesta cykelhjälmar som säljs i Sverige.

För den som vill ha extra skydd finns det svenskutvecklade systemet Mips. En Mips-hjälm har ett extra innerskal som gör att krafterna fördelas mer skonsamt om man slår i huvudet.

Köper man hjälm till ett barn är det viktigt att den passar barnets huvud. För barn under sju år rekommenderas hjälm med grönt spänne.

Friis påpekar att barn inte alltid skiljer på cykling och lek. De kan cykla en bit och sedan börja leka på en lekplats eller i skogen. Det har inträffat olyckor där hjälmen fastnat i en lekställning eller ett träd. Ett grönt spänne gör att hjälmen löser ut i sådana situationer, samtidigt som den fungerar som den ska vid cykling.

Då ska hjälmen bytas

Att sätta ett exakt bäst före-datum på en hjälm är svårt, det beror helt på användningen. Cecilia Friis rekommenderar cyklister att fundera över vad hjälmen har varit med om och hur mycket den har använts ungefär vart femte år.

Har hjälmen använts mycket i starkt solsken kan UV-strålning göra plasten skörare och om den har tappats i golvet upprepade gånger kan det uppstå små skador.

Har man varit med om en kollision eller tappat hjälmen från hög höjd bör den bytas ut för säkerhets skull.

– Ibland syns det tydligt att hjälmen har gått sönder, och då är det självklart att den ska bytas. Men även om skadan inte är synlig kan frigolitdelen inuti vara skadad. Då är det bättre att ta det säkra före det osäkra och byta hjälm, säger Friis.

Förstör frisyren

Många tycker att det är obekvämt och opraktiskt att ta med sig en hjälm. Det är ett av hjälmmoståndares primära argument. För den som är mycket på språng poängterar Friis att det i dag finns ihopfällbara hjälmar som tar mindre plats.

För dem som tycker att hjälmen förstör frisyren eller inte är snygg menar Cecilia Friis att utbudet i dag är stort. Med lite efterforskning går det att hitta en modell som passar både stil och behov.

– Man behöver fundera på konsekvenserna av att inte använda hjälm. En huvudskada är betydligt värre än att hjälmen kan kännas opraktisk eller inte alltid vara det snyggaste man har på sig.

Vikten av att vara förebild

Även om hjälmlagen endast sträcker sig upp till 15 år betonar Friis vikten av att vara en förebild som förälder. Hon menar att vuxna generellt är bra på att se till att yngre barn använder hjälm, men att det är viktigt att också prata om att fortsätta använda hjälm i tonåren.

– Man ser ibland familjer där barnen har hjälm men inte föräldrarna. Där vill jag vara tydlig: det är oerhört viktigt att även vuxna använder hjälm. Ska man vara en förebild för sitt barn är det avgörande. Det är så normer skapas, genom att vi ser vad våra föräldrar gör.