Tydlig uppdelning av samtalsämnen och människor under politikerveckan i Visby

En av de mest välkända kristna profilerna på plats var Joel Halldorf, kyrkohistoriker och flitig deltagare i flera av veckans mest uppmärksammade seminarier. När Hemmets Vän når honom är han nyligen hemkommen från Visby – och fortfarande full av intryck.

– Det är ett fantastiskt myller, men samtidigt märks det hur ovanligt det är att människor rör sig mellan olika världar. Särskilt tech- och företagsfolk verkar leva i egna ekosystem, säger Joel Halldorf.

Politik för själen – vem tar ansvar?

Ett av de mest uppmärksammade samtalen under veckan gick under rubriken ”Politik för själen”, arrangerat av föreningen Valv. I panelen deltog PM Nilsson från Timbro, Maria Ferm (MP) och den tidigare S-toppen Lars Stjernkvist. Ämnet var ensamhet, psykisk ohälsa och hur politik och civilsamhälle kan möta den existentiella kris som många upplever.

– PM Nilsson betonade individens ansvar, medan både Maria och Lars lyfte kyrkan som en möjlig samarbetspartner för samhället i stort. Det blev tydligt att det finns olika syn på vad staten bör och inte bör engagera sig i, säger Joel Halldorf.

Lars Stjernkvist, med bakgrund i Svenska Missionsförbundet och lång erfarenhet av Svenska kyrkan, uttryckte det kanske tydligast:

– Utifrån ett socialdemokratiskt perspektiv har kyrkan en självklar plats i samhället, sa han.

Migration, ord och människosyn

I seminariet ”Älska din nästa som dig själv” möttes Joel Halldorf och Kristdemokraternas Hans Eklind i en debatt om migrationens moraliska och retoriska dimensioner. Fokus låg på hur politiken i dag talar om människor på flykt – och vad det säger om människosynen.

Halldorf uttryckte oro över en retorisk förskjutning i svensk politik, där språkbruket kring minoriteter blivit allt mer avhumaniserande.

– Jag upplever att avståndet mellan kyrkan och Kristdemokraterna har ökat. Kyrkan står ofta upp för utsatta, medan partiets ton har hårdnat i takt med Tidöavtalet, säger han.

När Eklind hävdade att retoriken inte förändrats blev Halldorf märkbart förvånad:

– Det var förbluffande. Det visar hur politiker ibland lever i sina egna bubblor, där man främst mäter effekten på opinionen – inte hur orden faktiskt upplevs av dem de handlar om.

Andligt intresse i techvärlden

En av de mer oväntade iakttagelserna från årets Almedalsvecka kom från techvärlden – och dess gryende intresse för andliga frågor.

– Det slog mig under en middag att nästan varannan jag pratade med jobbade med AI eller teknik. Och samtalen gled snabbt över i de stora frågorna: Vad är en människa? Vad gör livet meningsfullt? berättar Joel Halldorf.

En kommentar från en ung techprofil fastnade särskilt i minnet:

– Vissa i min värld är helt besatta av att förlänga livet – men vad är poängen med att leva tomma, innehållslösa liv tills man är 150, istället för 100?

Teknik och teologi upplevs ofta som motsatser, men för Halldorf öppnar denna nyfikenhet ett nytt samtalsrum.

– Det finns ett andligt sökande även i miljöer där man inte väntar sig det. Det är en möjlighet kyrkan borde ta på allvar.

Unga män och naturens andlighet

Ett annat seminarium, arrangerat av Enskilda Högskolan Stockholm (EHS), lyfte ny data från statsvetaren Magnus Hagevis SURVEY-undersökning. Resultaten visade att unga kristna ensamstående män rapporterar högst känsla av livsmening – medan sekulära ensamstående män hamnar i botten.

– Det gör det särskilt angeläget för kyrkorna att nå ut till unga män med budskapet att kyrkan är en plats där de är välkomna och älskade, säger Halldorf.

Samtalet berörde även svenskarnas relation till naturen som en andlig erfarenhet. Enligt Halldorf beskriver så många som en femtedel av uttalade ateister sin relation till naturen i andliga termer.

– Det visar att det andliga språket lever kvar – även i en sekulär kontext. Kyrkorna behöver lyssna efter det tonfallet, också där man minst anar det.

Kyrkan skydd mot radikalisering

På ett seminarium om den omtalade Jesus-trenden rådde bred enighet i panelen: Kurvorna pekar uppåt. Både gudstjänstbesök, bön och intresset för andlighet visar på en ökning, särskilt bland unga.

Men Joel Halldorf manar i samtal med Hemmets Vän till försiktighet inför vissa reaktioner på trenden.

– En del oroar sig för att unga män som söker sig till kyrkan riskerar att radikaliseras. Men de farhågorna bygger mest på anekdoter. Det finns inget forskningsstöd som pekar på att detta är en faktisk trend, säger han.

Tvärtom, menar han, är kyrkan ofta ett skydd mot just radikalisering.

– Genom historien har radikalitet vuxit fram bland människor utan sammanhang och med en ytlig förståelse av religion. Kyrkans gemenskaper tenderar att moderera, inte elda på, extrema uttryck.

Samtidigt pekar Halldorf på att förutsättningarna har förändrats:

– Vi lever inte längre i ett kristet enhetssamhälle. Vår tid liknar snarare den mångkulturella värld där urkyrkan verkade. Och precis som då måste vi börja från grunden.

Minglet där bubblor spricker

En av veckans höjdpunkter för Halldorf var det traditionsenliga onsdagsminglet i Katolska trädgården, arrangerat av Bilda och Newmaninstitutet.

– Det är ett av få tillfällen där bubblorna faktiskt spricker. Politiker, AI-utvecklare, journalister och kyrkliga företrädare möts i samma trädgård – med roséglas i handen, säger han.

Halldorf lyfter att kyrkan i sådana sammanhang fungerar som en samlande kraft.

– Kyrkan är en av få aktörer som kan föra samman människor från olika sfärer. Religion har en brobyggande förmåga vi ofta glömmer bort.

Vad tar du personligen med dig från årets politikervecka?

– Att kyrkan behöver betrakta samtal om andlighet och existens som värdefulla i sig – även när publiken är liten. I Almedalen kan vi fungera som ett kitt som håller ihop en annars splittrad offentlighet, säger han.

Om du skulle sammanfatta veckan med ett enda ord, vad blir det?

– Bubblor. Och längtan efter att spräcka dem.