Veckans kommentar: 2015-08-06 16:15

Sekularismens munkavle

EU-parlamentarikern Lars Adaktusson menade på DN-debatt att både Sverige och EU måste sätta press på de 139 av världens länder som kränker religionsfriheten.

Valhäntheten är med vissa undantag densamma i alliansregeringen och i den nuvarande rödgröna. Men rapporterna och artiklarna duggar allt tätare. Både Sverige och samtliga EU-länder behöver protestera högre. De kristna i stora delar av världen står inför hotet av utplåning. I flera länder i Mellanöstern är det redan ett faktum.

Kjell Albin Abrahamsson, Sveriges Radios förre utrikesreporter, skrev i Skånska Dagbladet 2013 att den arabiska våren har för de kristna förvandlats till dödens höst. Och ändå med liten förändring talar Sveriges beslutsfattare fortfarande om att visa tolerans, arbeta bort fördomsfullhet och bekämpa islamofobin.

Danmarks utrikesminister gav inte journalisten och författaren Klaus Wivel något svar på vad han vet om förföljelsen av kristna i Mellanöstern och Nordafrika. Tystnaden fick Klaus Wivel, själv ateist, att samla ögonvittnesskildringar från Libanon, Irak, Egypten, Västbanken och Gaza om hur de kristna har det. I boken De sista kristna (Marcus förlag) visar han en entydig bild att de flesta önskade sig bara bort från regionen. Annars övervägde man martyrdöden.

Av världens 139 länder med värst förföljelse är det svårast i Nordkorea enligt den internationella hjälporganisationen Open Doors. I Somalia härjar den islamistiska terrorgruppen al-Shabaab liksom i Nigeria med islamistgruppen Boko Haram. Pakistan är bland de farligaste länderna för kristna. 75 procent av Iraks kristna har sedan 1990 flytt landet. Så inte saknas bevisen.

Debattören Annika Borg menar att både Svenska kyrkan och frikyrkorna är förvånansvärt tysta. Hon frågar i en debattartikel: ”Ska Peterskyrkan i Rom behöva sprängas i luften innan den välmenande, irrationella och av skuld invirade västvärlden förstår att kristna är i farozonen?”

Har sekulariseringen förblindat de flesta svenskar för de kristnas förföljelse som vår tystnad nästan fram till krigsslutet när det gällde judeförföljelsen i Europa. Varför har det politiskt korrekta satt munkavle på oss? Paulusorden ”om en lem lider så lider hela kroppen” tycks i alla fall inte gälla de kristna i Sverige och Europa? Vad behöver ske som är tillräckligt omskakande? Det behöver vi fundera ingående på. För inte tycks vi vara pålästa eller djärva i ställningstagandet för de kristna i ett antal länder som håller på att utplånas.

Per Danielsson