Ge inte upp!

Trots ett intensivt, målmedvetet brottsförebyggande arbete av polisen, åklagarmyndigheten, socialtjänsten med flera, har den växande våldsvågen i Sverige inte kunnat brytas. Nu når den sådana nivåer att Sverige i jämförelse med de flesta länder i Europa sticker ut. I frågan om dödligt våld med skjutvapen ligger Sverige mycket högt i den europeiska rangordningen. Det smärtsamma är att det troligen kommer att ta lång tid, trots utökade resurser på olika sätt, att bryta denna våldsvåg.

Tidigare har unga lockats till gängkriminalitet med materiella förmåner. Men inte ens sådana tycks nu behövas. Uppmärksamhet, tillhörighet och bekräftelse kan räcka, tillsammans med spänningen att få skjuta.

Kampen mot gängkriminaliteten i Stockholm leds numera från polisens hemliga rum i polishuset i Stockholm. Men trots framgångsrika insatser är det svårt att ligga i fas med gängen. De styrs ofta från utlandet av hänsynslösa kriminella, som ständigt söker nya metoder och vägar att etablera sig i vårt land.

Hur kan denna tragiska och hotfulla utveckling brytas? Sett i ett längre och internationellt perspektiv har bilden av kriminalitet förändrats. I Europa såg vi på tidigt 1970-tal mord på politiker och industriledare i flera europeiska länder. Internationellt har kriminella grupper och nätverk begått fruktansvärda brott i till exempel Colombia under många år.

Sedan några år har vi i Sverige ett upptrappat tillstånd av brottslighet med bland annat stora förtjänster av narkotikasmuggling som drivkraft. Otryggheten bland svenska medborgare har ökat påtagligt.

Dagens Nyheter berättade förra söndagen om polisens speciella arbete och kartläggning av hur dessa kriminella nätverk arbetar. Den nya verkligheten är att både mördare och offer är i högstadieåldern, upp till 15-16 år. I samband med en skjutning tidigare i år var två unga så oerfarna att en av dem råkade tappa automatvapnet i marken, på väg till utvald bostad.

Poliser som ska ingripa påverkas då de måste konfrontera, avväpna, brotta ner och gripa personer som är jämnåriga med deras egna barn, berättar Dagens Nyheters journalist. Vid sådana ingripanden uppstår mentala hinder, när en polis också är förälder.

Tidigare skedde ingripanden mot män och ungdomar, men nu har inte sällan unga kvinnor en roll. Alltfler mammor, systrar och flickor är aktiva deltagare i denna grymma brottslighet.

Ändå ser verksamma poliser ljus i tunneln. Om polisen bygger upp trygghet på en specifik plats genom att finnas där, då kan de goda krafterna i lokalsamhället växa, menar man.

Vad som sällan nämns i brottsförebyggande arbete är nyckelpersoners livsförvandling. Det hör vi om nu och då i Sverige. Men i Colombia, som under decennier drabbades av fruktansvärt maffiavåld, har kyrkor och föreningsliv länge engagerats och gängledare har fattat beslut att vända ryggen till kriminalitet. De har blivit föredömen.

I Sverige går exempelvis den internationella kyrkan Hillsong i Stockholm in i en samverkan med tidigare rapparen och drogmissbrukaren Sebastian Stakset, för att nå ungdomar på SIS-hem med ett nytt budskap. Det finns hoppfulla föredömen och det är oerhört viktigt att lyfta fram dem. Men det är ett krävande arbete med många inblandade. Alla aktörer som vill och tror på en vändning behövs från poliser, domstolar, socialtjänst, till föreningsledare och många andra. Vi får inte ge upp. Även ett litet fladdrande ljus kan sprida sig och tända andra. Och de flesta insatser, som vänt en mörk utveckling historiskt sett, har börjat i det lilla. Förakta därför inte den ringa begynnelsen.

Hemmets Vän 16 november 2023

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare