En motkraft mot halloween

I månadsskiftet oktober/november firas runt om i västvärlden halloween. Traditionen tog ursprungligen irländska emigranter med sig till USA i mitten av 1850-talet. Historiskt fanns firandet kopplat till kelterna på Irland, som trodde att det på natten 31 oktober/1 november bara fanns en tunn hinna mellan de levande och döda, den synliga och osynliga världen.

Under början av 1900-talet i USA blev halloween en dag då barn och ibland vuxna gick runt och knackade på i grannskapet med frågan ”Bus eller godis?”. Denna kväll och natt kunde allt spöklikt hända. Det var för det mesta ganska oskyldiga besök i grannskapet.

Men det halloweenfirande som kommersiellt plockades upp i USA från 1920-talet fick karaktären av skrämsel, mörker och ondska. De senaste decennierna har vi i västvärlden fått se mängder av affärer som gör om sina skyltfönster och butiker för att fylla dem med dödskallar, skelett, blod och ett frossande i dödskult. Ungdomar deltar i halloweenpartyn, som är allt annat än oskyldiga. Det har givit en del unga mardrömmar och andra skrämmande effekter. Med så många unga som kämpar med psykisk ohälsa behöver vi inte dessa företeelser.

Inte minst bland de många invandrare vi tagit emot har det som kanske först uppfattades som oskyldig skrämsel, när barn utklädda till spöken gick runt i grannskapet, fått mycket negativa och hotfulla inslag. Reaktionerna har i vissa fall varit skrämmande, när invandrare från krigsdrabbade länder blivit påminda om död och lidande som de flydde ifrån i sina hemländer.

Att barn och unga vissa gånger på året velat klä ut sig och knacka på i grannskapet och hoppas få godis eller frukt i sina korgar, är för det mesta en festlig företeelse. Men den kommersialisering och det frossande i blod, dödskallar, skelett och andra morbida uttryck som utvecklats, är något helt annat. I den tid vi lever, letar handeln efter alla tänkbara knep att locka till sig kunders uppmärksamhet. Med hela samhällsutvecklingen, med krig och konflikter runt om i världen och att människor i så många länder lider och dör, blir denna kommers kring halloween ofta rent osmaklig.

Vart har det vackra, varma, roliga tagit vägen i detta frossande i skelett, blod och ond, bråd död?

Kanske har vi börjat se en reaktion mot det kommersiella frossandet i blod och död?

Dagens Nyheters ledarskribent Lisa Magnusson skrev förra söndagen i en ledarkommentar:

”Jag vill inte att mitt hem varje höst ska invaderas av skelett, spöken och spindelväv … Barn av idag älskar halloween lika mycket som julen. Nej, inte alla barn …” Och så berättar hon om trappuppgången, där halloweenglada grannar möttes av en arg lapp i porten. En man förklarade att hans son faktiskt blev rädd.

Han är troligen inte ensam, men många föräldrar kanske inte vill höja sin röst och protestera.

För några år sedan besökte jag några villakvarter i Toronto. Runt en del av villorna fanns billiga kopior av gravstenar, spindelväv, skelett och annat, som enbart hade till syfte att skrämmas och efterlämna en makaber känsla i novembermörkret.

Tänk om vi kunde skapa en motkultur, där vi lyfter fram det ljusa, vackra och varma istället. Ondskan från kriminella gäng som brutalt mördar varandra, krigsrapporter från runt om i världen, hat och våld har vi fått nog av.

Nu behövs en motkraft, ett alternativ till att skrämmas och lyfta fram död och elände. Det handlar inte om att blunda för det mörka och onda, men nu behöver vi något annat i denna mörka tid. Något som är positivt och ljust.

Per Danielsson

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt