Blicka bakåt för vägen vidare

Den stundande allhelgonahelgen är en tid för tacksamhet och tillbakablick. Vi får minnas dem som gått före, deras liv och gärning. Det är viktigt att känna sitt ursprung. På så sätt blir vi en länk i en kedja bakåt i tiden och förstår vår plats i livet. Det är rötterna som ger stabilitet.

Vikten av ett historiskt sammanhang och biologiskt släktskap odlas i folkrörelsen släktforskning. Numera går det att köpa hela sin familjs bakgrundshistoria på nätet eller söka i inscannade kyrkoböcker. Andra gör det själva, arkiven är fyllda med människor som söker sin bakgrund och skapar sin identitet med hjälp av släktträd. Just detta har också SVT lyft fram med populära Allt för Sverige där svenskamerikaner söker sin svenska historia.

Liberalen Mauricio Rojas som invandrade från Chile på 1970-talet gjorde flera intressanta reflektioner på temat kultur och rötter i ett gästinlägg på Svenska Dagbladets ledarsida (22/10). Rojas skriver om vikten av att förstå sin bakgrund och hur vi som samhälle ska förhålla oss till de snabba förändringar som nu sker. Särskilt de gångna veckorna har många händelser skakat om och på många sätt känts djupt främmande.

Han skriver: ”’I Sverige går vi inte ut och hurrar över att andra har blivit skadade’, lyder en rubrik i nättidningen Kvartal apropå glädjeyttringarna efter Hamas brutala våldsdåd mot Israel. Men det är precis vad som händer i det Sverige som både är allt mer oregerligt och obegripligt för majoritetssamhället. Det skapar en djup förvirring, ett slags mental kollaps av den typ som polisen drabbades av vid påskkravallerna 2022. De våldsamma demonstranterna och deras påhejare agerade då på ett fullständigt ’osvenskt sätt’ som stod helt utanför det som polisen kunde, både fysiskt och psykologiskt, hantera.”

Efter 200 år av fred är vi i Sverige ett folk som söker samförstånd och konsensus. Våld som metod är helt främmande för en svensk och förhandlingslösningar är sättet vi löser konflikter på. Det här behöver vi förstå. De grupper som nu invandrat till Sverige har med sig en kultur där konfliktundvikande förhållningssätt tolkas som svaghet och bristande självrespekt. Svensk jämställdhet är för dem obegriplig liksom individens friheter ses som ett hot mot synen på familjen som kollektiv.

För att möta morgondagens Sverige måste vi förstå att vår lutherska kultur, våra lagar, myndighetsutövning och system inte är skapade för att klara den nya verkligheten. För att bevara våra rötter och ideal behöver vi blir lite mer osvenska. Vi måste säga ifrån när samhället gungar.

Förhoppningsvis är de gångna veckornas koranbränningar, terrordåd mot fotbollssupportrarna i Bryssel, den antisemitiska demonstrationen på Sergels torg, hurraropen i Malmö när Hamas terrormördat judar och den exploderande brottsvågen i Stockholm bli det som gör att vi säger stopp. Det räcker nu. Vi måste bevara våra rötter, arvet från dem som gått före.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar