Boken mår bra och läsningen lever

Det är inte möjligt att sammanfatta Bokmässan som helhet i en kort text. De fyra dagarna i Göteborg är fyllda av så många samtal, seminarier, möten och böcker att det vore förmätet att ens försöka att i en kommentar förmedla känslan av att befinna sig på mässgolvet. Det måste upplevas på plats.

Men att analysera och dra slutsatser av tendenserna från mässan är möjligt och desto viktigare. Bokmässan är Nordens största kulturevenemang och alla som arbetar med kultur, publicistik och medier är på plats. Jag brukar tänka att det som det pratas om inne på mässan, det är det som kommer forma kulturlivet kommande år.

Det var en av de mest minnesvärda mässorna. Jag konstaterar att Bokmässan under Frida Edmans ledning nu gjort en storstilad come back. Efter de två pandemiårens mässpaus, förra årets tvekande omstart och innan dess några mindre lyckade årgångar med vikande besöksantal, ökade antalet besökare i år till 86 000. Flera tusen var barn.

Bland besökare och utställare märktes en tydlig glädje och känsla av viktighet: Mässan i år blev en motvikt i tid av krig, gängvåld och slitningar. Kanske bidrog också poliserna som strosade bland besökarna inne på mässgolvet till att inskärpa medvetenheten om ordets makt och viktighet: Böcker och det fria ordet är hotfullt för dem som vill störta demokratin.

Ett huvudtema var judisk kultur, från GT i Bibeln och fram till idag, i samarbete med institutionen Judisk kultur i Stockholm. Bland inbjudna judiska författare märktes Joshua Cohen från USA och Hila Blum som bor i Israel. Dessutom var arkitekten Daniel Liebeskind, som bland annat ritat Judiska museet i Berlin, på plats. Israel var, efter Sverige, det land som hade flest författare på mässan. Det är mycket positivt att judisk kultur lyfts, särskilt som den judiska minoritetens utsatthet i Sverige ökar med invandring från Mellanöstern.

Trenden alla talade om var bokläsningens starka ställning generellt. Utställande förlag på mässan rapporterade om starkt ökande försäljning. Också Hemmets Väns systerförlag Marcus Förlag visade ett fint resultat med närmare tusen sålda böcker. På mässan säljs uteslutande pappersböcker och att efterfrågan ökar måste därför ses som ett styrkebesked för pappersboken och den långsamma, koncentrerade läsningen på papper.

Tendensen av ökat läsintresse bland unga var också något av en snackis. På Bokmässan presenterade Statens medieråd sin nya rapport som visar att läsningen bland barn upp till 18 år ökar. Statens medieråd har mätt ungas läsning i enkätundersökningar sedan 2012. Ända sedan starten har siffrorna ständigt pekat nedåt. Men i år är det ett trendbrott i mätningen och Yvonne Andersson, analytiker på Statens medieråd, är försiktigt positiv. Det är läsning på papper i hemmet som ökar.

Nästa år firar Bokmässan 40 år. Det ser jag fram emot.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar