Ska du förstå världen måste du läsa på papper

Förra veckan skrev sex kulturchefer på landets största tidningar ett gemensamt upprop. De vill se en satsning från politiken för att ”stoppa läskrisen” bland landets unga. I texten uppmanade kulturcheferna alla politiker att ställa sig bakom tre krav, att alla elever ska ha tillgång till egna, skönlitterära böcker, bemannade skolbibliotek och att en satsning på läsning bör ske genom hela grundskolan. Läsning är nyckeln till bildning och till historien, men också en förutsättning för människans frihet. ”Det barn som inte lär sig läsa ordentligt kommer som vuxen att sakna de redskap som krävs för att kunna fullgöra sitt medborgaruppdrag. I dag når 20 procent av 15-åringarna inte över basnivån i läsförståelse. Det är ett enormt misslyckande. […] Alla skolor ska ge eleverna tillgång till egna, tryckta, skönlitterära böcker att läsa”, skrev kulturcheferna.

Sedan hände något som visar hur debatten om text och böcker plötsligt svängt. Skolminister Lotta Edholm ska bjuda in kulturcheferna tillsammans med kulturminister Parisa Liljestrand (som är pedagog och var rektor till yrket) till samtal. ”Vi har börjat genom att byta ut skärmtid mot lästid, gjort historiska satsningar på läromedel, skönlitteratur och bemannade skolbibliotek”, sa Edholm, varpå SD:s pressavdelning i en kommentar skrev att ”Det pågående paradigmskiftet i svensk skolpolitik innebär ett starkt fokus på tillgång till och användandet av tryckta böcker”.

Det är tvära kast. Så sent som i april förra året fick Orionskolan i Visby besök från Skolinspektionen eftersom skolan bröt mot bestämmelserna om att barn i årskurs tre ska arbeta med digitala verktyg och leta information på internet. Skolan hade visserligen planerat att låta barnen i årskurs tre börja arbeta med datorer och iPads under vårterminen. ”Men det är sannolikt att användandet inte sker i den omfattning och i samtliga ämnen som krävs”, skrev Skolinspektionen i sitt föreläggande.

Lagom till att Bokmässan i Göteborg öppnar på torsdag har debatten alltså vänt. Nu är den tryckta pappersboken i fokus och det med mycket goda argument.

Det vi gör på våra skärmar, det vill säga scrolla, surfa, klicka och länka, allt det syftar till att komma vidare, hoppa över och aldrig gå på djupet i en text. Sättet som vi förhåller oss till digital information på skärmar är medvetet skapat för att ta av vår tid och hålla kvar vår uppmärksamhet – men aldrig att fördjupa tanken.

Att modern forskning nu kommit fram till att vi lär sämre och minns mindre när vi läser på skärmar, det är knappast förvånande.

När frikyrkans folk kallades läsare handlade det inte bara om att man läste Bibeln, läsandet som sådant skapade också förmåga till en djupare reflektion.

Att vara kvar i en text och tanke, utan att klicka sig vidare, är ett sätt att mogna som människa. En tryckt pappersbok är därför ett verktyg för eftertanke – något som en skärm aldrig kan bli. Ska vi förstå oss själva och världen vi lever i behöver vi därför läsa på papper.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar