Svältande hårt drabbade av minskat bistånd

– Mycket pekar på att biståndet till de allra mest utsatta är det som minskar, säger Gunnel Axelsson Nycander, Act Svenska kyrkan, i ett samtal om globalt bistånd, svenskt bistånd och läget i världen.

Fredrik Jansson, också Act Svenska kyrkan, berättar hur FN:s matstöd i Uganda, ett av världens mest flyktingrika länder, har börjat behovsprövas i brist på ekonomiska medel.

Allt fler flyktingar i världen och allt fler människor som hotas av akut svält, samtidigt som de rika länderna minskar sitt bistånd. Det är en dyster bild som målas upp av bland annat FN:s livsmedelsprogram, World Food Programme (WFP) i en TT-intervju häromveckan.

– Ett exceptionellt dramatiskt läge, menar Carl Skau, operativ chef för WFP, och talar om drastiskt minskande bidrag i kombination med akuta hjälpbehov och ett alltmer osäkert säkerhetspolitiskt läge.

– De humanitära behoven har aldrig varit så omfattande i modern tid. Detta samtidigt som gapet mellan behoven och resurserna aldrig har varit så stora, fortsätter Skau till TT.

Omfördelat bistånd

Gunnel Axelsson Nycander, som arbetar med policyfrågor och politisk påverkan hos Act Svenska kyrkan, talar om ”den perfekta stormen”.

– Den stora bilden är att vi har effekter efter pandemin, vi har många konflikter, framför allt i Ukraina, som gör att en stor del av världens biståndsländer, inklusive Sverige, kanaliserar mycket mer till Ukraina. En del ger extrapengar till Ukraina, men många gör som Sverige och omfördelar det befintliga biståndet, säger hon.

– Ukraina är så enormt stort så det märks väldigt mycket, det blir mindre pengar till resten av världen. Samtidigt har vi enormt stora humanitära katastrofer, Afrikas horn inte minst. Vi har de upprepade extremväderkatastroferna.

– På papperet ökade det globala biståndet något, ökningen gick framför allt till Ukraina så till resten av världen har biståndet minskat. Det totala biståndet till Afrika minskade förra året med 8 procent samtidigt som behoven ökade väldigt mycket.

– Vi ser också att de nordiska länderna, som traditionellt varit stora biståndsgivare, drar ner anslagen i flera länder, det är inte bara i Sverige. Det är en väldigt bekymmersam bild, säger hon.

Oroande förslag

Det förslag till ny svensk biståndspolitik, som just nu diskuteras mellan regeringspartierna, oroar biståndsexperter. Regeringen vill se ett större fokus på handel och koppla det tydligare till svenska näringslivsintressen. Det talas även om att koppla biståndet till migrationspolitiken – något som också kritiseras: Civilsamhällets samarbetsorganisation Concord menade i en rapport 2021 att ett återvandringskrav inte skulle ha någon större effekt – det är framför allt inte regeringar som får biståndet i de länder som är sämst på att ta emot de medborgare som utvisats från Sverige.

– I grunden vet vi vad vi behöver göra: Där finns Agenda 2030. Under pandemin fanns också många goda idéer om att ”building back the better”, alltså att man skulle göra saker på ett nytt sätt när man bygger upp igen.

– Den svenska regeringen säger att den satsar på Ukraina och mer humanitärt. Men vi menar att vi också behöver satsa långsiktigt och förebyggande. Det är mycket, mycket billigare att göra det, men det är ofta svårt att prioritera, fortsätter Gunnel Axelsson Nycander.

– Just nu sitter de på Regeringskansliet och förhandlar om den nya biståndspolitiken. Vi vet inte vilken inriktning den får, hur den kommer att se ut, vad som kommer i budgeten och vad som kommer senare i höst.

Läs mer i Hemmets Vän nr 37 – 2023.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer