Begreppet helighet har upptäckts i Sverige

Det fanns en tid när klassiskt kristet leverne hånades på kultursidorna och begreppet ”helig” fanns inte i det offentliga samtalet. År 1998 utkom det lilla häftet Värt att vänta på. Det var Frälsningsarméns, Pingströrelsens och Alliansmissionens ungdomssektioner som hade gjort ett ekumeniskt samtalsmaterial för tonåringar i syfte att bland annat sänka antalet tonårsaborter. De hade under hela 1990-talet ökat stadigt. Sedan materialet utkom har dessa sjunkit med 70 procent i just åldersgruppen 15-19 år.

Nu var språket kanske inte det bästa i de kyrkliga ungdomsorganisationernas häfte. Ingången var också snäv, men syftet var gott. Det blev ett väldans hallå. I tidningar och teve förfärades kulturskribenter över den moralistiska frikyrkan. Att det fanns en koppling till kristen etik och att denna hade sin grund i den kristna urkunden Bibeln spelade ingen roll. Det var, som Per Brinkemo skrev i nättidningen Bulletin, ”insinuanta texter i tidningarna om galna, lättkränkta, religiösa fundamentalister”: ”De frikyrkligas traditionella syn på familjen och moralen, motstånd mot abort, […] alkohol och allmänt lössläppt leverne hånades.”

Men vad som ses som heligt förändras. 25 år efter Värt att vänta på-debatten är det en självklarhet att det finns grupper också i Sverige som ser fenomen och skrifter som heliga. Och sådana förändringar, vad som är heligt och inte, har alltid funnits. När Sverige blev protestantiskt blev kungen helig och tillsattes genom Guds nåd. Sedan blev nationen helig. Landet Sverige fick egna sånger, röda dagar och flaggriter. Vi hade en lag fram till 1971 (!) som gav böter eller fängelse om någon offentligt skymfade Sveriges flagga eller vapen eller något annat av rikets höghetstecken. Brottet hette skymfande av rikssymbol.

En följd av sommarens koranbränningar och deras efterverkningar är en nyväckt förståelse i debatten för att troende människor håller saker för heliga. Vi har internationaliserats och fått en större insikt om religionens betydelse för hur nationer formas. Vi har på så sätt tvingats inse att vi är en del av världen. Det som sker i Ankara, Teheran eller hos Biden i Washington får återverkningar i Stockholm.

En ökad förståelse för troende människor och det de håller heligt är positivt också för de klassiska frikyrkorna. När korankrisen klingat av kommer resultatet bli en ökad respekt även för kristna.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar