Respekt för andras tro

Det har närmast gått inflation i provokativa handlingar, när det gäller att förnedra religiösa skrifter och därmed olika religioner. När polisen följer svensk lag och rättspraxis, att inte förbjuda brännande av olika religioners heliga skrifter, har det väckt oerhörd vrede runt om i världen, speciellt i den muslimska världen. I Sverige har vi åsiktsfrihet, tryckfrihet och religionsfrihet sedan flera hundra år tillbaka. Det ska vi värna och skydda. Men ett ord skrivet av aposteln Paulus för mer än 2 000 år sedan, kan vara vägledande. ”Allt är tillåtet för mig – men allt bygger inte upp.”

Även om något är tillåtet ska vi ändå visa respekt och förståelse för andra synsätt och värderingar, så länge inte dessa synsätt och värderingar förnedrar andra människor.

Trycktekniken revolutionerade

Tekniken att trycka böcker uppfanns i Europa av Johannes Gutenberg vid mitten av 1400-talet. Istället för utmejslade boksidor på träblock uppfann han lösa bokstavstyper som kunde återanvändas. Innan dess hade man oftast varit hänvisad till munkar i klostren, som kopierade böcker för hand. Dessa böcker var dyra, framställningen av dem mycket tidskrävande och därför var spridningen av dem högst begränsad.

Med Gutenbergs uppfinning kunde nu både Bibeln och annan litteratur spridas i större upplagor.

När munken och teologen Martin Luther tog initiativ till reformationen och förklarade att kyrkans tro enbart skulle bygga på bibelns ord, skapades närmast en frihetsrevolution.

Reformationen av ett stelnat synsätt på religion och tro, tillsammans med boktryckarkonsten, lade grunden för en helt ny frihet i västvärlden. Nu kunde gemene man, när de lärt sig läsa, tillgodogöra sig både bibelns innehåll och andra skrifter utan att någon övervakade och tolkade dess innehåll.

Men frihet är ett tveeggat svärd, och det ledde till att alla möjliga typer av skrifter kunde spridas.

Så det 2000-åriga ordet att ”allt är tillåtet men allt är inte lämpligt” är fortfarande giltigt.

Ingen vill ha tillbaka nazismens bokbål, då man brände skrifter som den tyska regimen ansåg vara olämpliga.

Ändå måste sägas att frihet behöver ha sina staket, annars kan vi göra varandra oerhört illa. Det har återigen blivit tydligt, då individer i olika aktioner förnedrat religioners skrifter som islams Koranen, judiska Torah och Bibeln.

Även om vi försvarar friheten att tala och skriva vad man vill, finns ytterligare en dimension. Den visas i den klassiska gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människor ska göra er, det ska ni också göra dem.”

När uppehållstillstånd skapar hot

Den 37-årige irakiske medborgaren Salwan Monika, som har uppehållstillstånd i Sverige sedan april 2021, är en stark kritiker av islam. Han var tidigare ordförande för en milis i Irak. Nu använder han sitt uppehållstillstånd för att provocera och förnedra islam och dess heliga skrift Koranen.

Men hans och andras agerande, bland annat i Sverige att bränna Koranen, har nu efter intensiv debatt lett till att Migrationsverket öppnat ett ärende som kan innebära att Monikas uppehålls- och arbetstillstånd återkallas.

Även om vi ska värna människors skydd för förföljelse, behöver vi också fråga oss: Finns det gränser för hur man agerar sedan man fått arbets- och uppehållstillstånd efter att man ansett sig behöva fly från sitt ursprungliga hemland?

Tiden är förbi då en medborgare straffas för att ha hädat religiösa skrifter, men ändå måste vi vaka över hur denna frihet efterlevs. Det som skett i Sverige under våren sedan den dansk/ svenske politikern Rasmus Paludan brände Koranen, visar vilka konsekvenser det kan få att ta lätt på dessa synsätt. När någon i namn av tryckfrihet och åsiktsfrihet har en underliggande agenda för att skapa konflikt, då måste det granskas noga för att pröva syftet med en offentlig demonstration.

Vi måste kunna pröva och kritisera även religiösa skrifter, om dessa skrifter förtrycker människor och används som redskap för att förakta och förfölja. Men det är inte samma sak som att skända eller bränna skrifter som har stort värde för andra människor, sedan generationer tillbaka.

Annan ställning i Finland

Mycket talar för att vi både har fått och får ett antal människor, som provocerar för att själva få rubriker och synas i offentligheten.

Finland har tagit en annan ställning än Sverige och många andra länder när man fortfarande slår fast, att offentligt bränna för människor heliga skrifter uppfattas som ett brott mot trosfrid. Om så sker i Finland skulle polisen ingripa.

Den lag om trosfrid som rådde i Sverige fram till 1970 ersattes med lagen om hets mot folkgrupp. Den visade sig dock inte på ett tillfredställande sätt skydda religiösa värden, även om de religiösa värdena inte omfattades av hela folket. I dagens sekulariserade Sverige, och många andra länder, är det oftast en minoritet som känner sig kränkt när andra trampar på religiösa värden.

Hot mot rikets säkerhet

I dagens läge kan brännande av religiösa böcker och skrifter leda till stor oro och våldshandlingar, som i förlängningen leder till hot mot rikets säkerhet. Så skedde mot Sveriges ambassad i Iraks huvudstad Bagdad. Myndigheter måste agera så att man strävar efter dialog, samtal, lyssnande och försök att förklara. 

Hemmets Vän 3 augusti 2023

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Ledare