Regeringens nya mediestöd dråpslag mot mediemångfalden

Regeringens förslag till ett nytt mediestöd kan bli ett dråpslag för små och medelstora rikstäckande nyhetstidningar med samhällspolitisk inriktning.

Det föreslagna stödsystemet, som bygger på Mats Svegfors kritiserade utredning, ställer på ett olyckligt sätt dessa publikationer mot lokalmedierna. Men båda behövs i en levande demokrati.

Regeringen skriver krasst och utan motivering att vissa mindre nationella medier förvisso undantagsvis kan bli berättigade till stöd, men att många rikstäckande mindre tidningar får räkna med nedläggning, eftersom lokaljournalistik premieras.

Enligt utredningen ska endast nationella medier ”av särskild vikt för demokratin” kunna få stöd. Begreppet ”särskild” bäddar dock för mycket strama och subjektiva tolkningar, som kan göra att tidningar som de vi gör inte får stöd.

Regeringen betonar ensidigt nyhetsrapportering, på bekostnad av allmänpolitisk opinionsbildning. Men båda behövs. Ett demokratiskt samtal om samhällsproblem som uppmärksammas via nyhetsjournalistiken kräver även analyser, opinionsjournalistik och debatt.

Regeringen har en motsägelsefull syn på vår typ av nyhetsmedier, som utgår från ett visst samhällspolitiskt eller livsåskådningsmässigt perspektiv: de kan vara stödberättigade, men måste då ha ett brett utbud av perspektiv. Beroende på hur detta tolkas, så kan vi få eller bli av med stöd framöver.

Regeringen föreslår en grundprincip som i praktiken gör det omöjligt för rikstäckande medier att klara av kriterier för att få stöd: ju större bevakningsområdet, desto fler artiklar krävs. Om principen gäller även nationella medier, så skulle det krävas ett fullständigt orimligt stort antal artiklar för att ha en rapportering ”av betydelse” i det aktuella området: hela landet.

Regeringen vill även stoppa stöd till tryck och distribution av papperstidningar. Det kan tyckas modernt, men riskerar att slå hårt mot inte minst äldre läsare, som oftare föredrar papperstidningar.

Om propositionen röstas igenom så kommer mediestödsystemet gå från att vara rättighetsbaserat till att fördelas utifrån en fast summa. När pengarna är slut, finns det inga mer att fördela. Det skapar stor osäkerhet inte minst för utgivare av de uttryckligen nedprioriterade nationella tidningarna, som aldrig vet om det finns tillräckligt med pengar.

Nu behöver riksdagens samtliga partier och regeringen samla sig och rätta till dessa och andra allvarliga problem med det föreslagna mediestödet. Svensk demokrati behöver ett mediestöd som stärker mångfalden av medier. Inte ett som tystar röster och perspektiv.

Daniel Färm, vd och politisk redaktör för socialdemokratiska nyhetstidningen Aktuellt i Politiken

Felicia Ferreira, vd & chefredaktör för dagstidningen Dagen, politiskt oberoende på kristen grund

Bertil Östberg, vd för NU – det liberala nyhetsmagasinet

Leonidas Aretakis, chefredaktör för oberoende socialistiska tidningen Flamman

Lennart Fernström, chefredaktör för frihetligt gröna tidningen Syre

Annika Waldenström, vd för kristna nyhetstidningen Sändaren

Andreas Gustavsson, chefredaktör för oberoende röda och gröna Dagens ETC

Åke Hällzon, chefredaktör för kristdemokratiska tidningen Hemmets Vän

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt