Elevers bristande läsförståelse oroar

Läsförmågan hos svenska fjärdeklassare har försämrats kraftigt, visar den globala studien PIRLS som presenterades för ett par veckor sedan.

– Det behöver inte alltid handla om att de inte talar svenska hemma, det kan bero på många olika saker. Men språket hemma hjälper till att stötta läsförståelsen, säger Cecilia Stenman, undervisningsråd hos Skolverket, till Hemmets Vän.

Lästestet PIRLS genomförs vart femte år. Resultatet från den senaste omgången 2021 visar att de svenska fjärdeklassarna fick 544 poäng. Det är en tydlig försämring från 2016 års resultat på 555 poäng. Och det är framför allt de elever som har sämre läsförståelse som har ökat. Dessutom: Elever som inte klarar den lägsta nivån utgör nu 5 procent. I alla tidigare PIRLS har andelen varit 2 procent.

– Det är en större andel av elever som inte alltid pratar svenska hemma och vi ser också hur den gruppen presterar sämre 2021 än de gjorde i den föregående studien 2016, berättar Cecilia Stenman, undervisningsråd hos Skolverket.

Internationell studie

Pirls är en internationell studie som 2021 genomfördes bland 400 000 elever i 65 länder av IEA (International association for the evaluation of educational achievement), en internationell samarbetsorganisation för forskning inom utbildningsområdet. Liknande studier har gjorts även 2001, 2006, 2011 och 2016.

– Det är alltid intressant med många mätpunkter, men det tar väldigt lång tid att genomföra just Pirls-studierna. Det är texter som ska tas fram, granskas och översättas. Man ska komma överens i alla länder kring texter som passar för barn i årskurs fyra, eller i tioårsåldern. Det är ett ganska komplicerat och omständligt arbete. Just Pirls-studien är den studie som tar längst tid att göra för Skolverket, fortsätter Cecilia Stenman.

– Vi ser generellt sett att det är ett nedåtgående resultat i Sverige och även i andra länder. Det är inte alla länder som har gått ner, några ligger kvar på samma nivå. Men de länder som vi brukar jämföra oss med, de nordiska länderna, genomsnittet för EU och OECD, har en nedåtgående trend precis som Sverige, som ändå klarar sig relativt bra. Hur mycket pandemin har spelat in är svårt att säga – där finns även andra faktorer att tänka på.

– Sverige är ett av de länder som haft den största ökningen i andel elever som inte talar samma språk hemma. Sverige är också bland de länder som generellt sett har de största skillnaderna från 2016 till 2021 mellan de högst presterande och de lägst presterande eleverna på PIRLS-proven.

Familjen påverkar

Av Skolverkets Pirlsrapport framgår att elevernas resultat är fortsatt starkt kopplat till familjebakgrund. Elever från välutbildade hem, välförsedda med böcker, klarar sig mycket bättre än elever från resurssvaga hem. Resultatskillnaden är så stor som 91 poäng i lästestet.

Cecilia Stenman talar om en överlappning mellan lågpresterande elever och de som inte talar svenska i hemmet.

– Men man kan inte säga att alla lågpresterande elever inte talar svenska i hemmet. Lågpresterande elever finns bland alla elever oavsett vilket språk man talar hemma.

– Det som Skolverket också har konstaterat i tidigare utredningar kring just pandemin är just att elevgrupper som i vanliga fall kanske har lite tufft i skolan har drabbats extra hårt av pandemin. Det är inget som motsägs av Pirlsstudien, även om vi inte har de exakta siffrorna, fortsätter hon.

– I skolor där en lägre socioekonomisk bakgrund dominerar blir även resultaten sämre. Men vi kan även se andra faktorer: Vi ser också på just de här skolorna att även om elevernas svensklärare har bra utbildning så har de lägre erfarenhet av läraryrket, fortsätter Cecilia Stenman.

– Andra faktorer som spelar in är att eleverna i högre grad saknar kunskaper och färdigheter för att undervisningen ska flyta på, de behöver ofta mer stöd i läsningen. Det slår igenom mer i skolor där den socioekonomiska bakgrunden är lägre.

Läs mer i Hemmets Vän nr 22 – 2023.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer