Den 6 juni firar vi nationaldagen

Den svenska nationaldagen är på väg att bli en av våra viktigaste högtider. Men fullt så självklar var den inte från början, även om många svenskar genom åren sneglat lite avundsjukt på våra nordiska grannländer vars väletablerade nationaldagsfirande utvecklats till rena folkfester. Här är historien om den i år 40-åriga nationaldagen den 6 juni.

Det är egentligen Nordiska Museets och friluftsmuseet Skansens grundare Artur Hazelius fel att vi firar den svenska nationaldagen den 6 juni. Han beslutade sig för att anordna en stor vårfest på Skansen år 1893, och den sista dagen inföll just den 6 juni – på Gustafsdagen, en dag som han, enigt Nordiska Museet, kallade ”en nationalfest till firande av våra historiska minnen” och som firades med en stor flaggfest.

Gustafsdagen

Gustafsdagen hade redan blivit en vanligt förekommande namnsdag, men det fanns två historiska händelser bakom just den dagen:

Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till svensk kung och det innebar att Sverige bröt sig ur Kalmarunionen och blev ett självständigt land med en ny kungadynasti – Vasaätten.

Den 6 juni 1809 skrev sedan riksdagen under den regeringsform som lade grunden för det moderna Sverige och den svenska demokratin.

Inspiration hämtade man från Norges nationaldag den 17 maj, som redan då var något av en folkfest, och Danmark, som firade nationaldagen den 5 juni. Det kan också ha varit den rödvita Dannebrogen som inspirerat den svenska flaggan redan på 1550-talet i slutet av Gustav Vasas regeringstid. Färgerna hämtades från det lilla riksvapnet med dess tre gyllene kronor i ett blått fält – ett tecken som redan under 1400-talet ofta användes som fälttecken för svenska trupper både till lands och till sjöss.

Men svenska flaggor var tidigare ovanliga utom i sjöfartssammanhang och vid militära anläggningar – när Stockholms slott beslutade att hissa en flagga 1873 väckte det mycket kritik trots att det var fullt lagligt. Många menade att en flagga överhuvudtaget inte hade på land att göra.

Flaggor hissades

Kungahusets flagga följdes dock av vissa ståndspersoner, och därefter restes flaggstänger och hissades flaggor på prästgårdar, järnvägsstationer och skolgårdar över hela landet just den 6 juni. Inte minst den stora Stockholmsutställningen 1897 bidrog till populariteten.

Den tidigare så vanliga unionsflaggan försvann i och med upplösningen av unionen mellan Sverige och Norge 1905. Den svenska flaggan fick sitt nuvarande utseende 1906, och det var också då fälten fick sina bestämda proportioner och sin bestämda färgsättning. Gult och blått hade tidigare kunnat tolkats lite hur som helst. Samtidigt beslutades att den tretungade flaggan endast skulle användas av kungahuset och krigsmakten.

1916 konstituerades en styrelse för Svenska flaggans dag, som ville verka för en nationell samling kring flaggan just den 6 juni, och genom åren blev den populära dagen inofficiellt en slags nationaldag, inte minst genom första världskrigets isolering, parlamentarismens genombrott och många av våra svenska folkrörelser.

Läs mer i Hemmets Vän nr 22 – 2023.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer