Något har hänt

Vi får positiva signaler till redaktionen om att människor söker sig till kyrkorna.

När påsken summeras i kyrkor och kapell visar det sig att antalet gudstjänstfirare och kyrkobesökare runt om i landet ökat. Det har skett en förändring och den är tydlig.

Märk att detta sker i samband med påsken, kyrkans viktigaste men också mest dramatiska vecka. Påsken kan vara en kärv upplevelse för den icke-kristna förstagångsbesökaren, i texterna finns livets absoluta svärta: Det handlar om svek och sorg, förtvivlan och utsatthet. Men här finns också glädje och tacksamhet, seger och triumf.

Påskberättelserna talar tydligt om Jesus – inte bara ”Gud” i allmänhet. De har inte alls samma folkliga mysfaktor som julen där barnet föds bland änglar och ulliga, söta får i brinnande lyktors sken. Konturerna kring Jesus är istället knivskarpa under påsken – och då kommer människor.

Nu är detta anekdotiska iakttagelser och ska inte läsas som en heltäckande statistik, men det är ändå glädjande rapporter. I domkyrkan i Linköping och Göteborg var det fler som firade påsk än förra året. Likaså i Svenska kyrkans S:t Tomas i Vällingby och S:t Matteus i Malmö – fler besökare. Ökat antal gudstjänstfirare i Equmeniakyrkor över hela landet. Från Equmeniakyrkan Västra Gotland berättas om 70 besökare. Till Sebastian Staksets allkristna kampanj i Lidköpings sportarena kom närmare 2 000 personer. När Frikyrkan i Insjön satte upp sin påskmusikal kom över 1 700 personer för att se den.

Hur kommer sig då detta? Jag tror att den existentiella kris som kyrkohistoriker Joel Halldorf skriver om på sidan 3 börjar märkas. Trots att utbudet av underhållning, tillgängliga playkanaler eller ljudboksdeckare aldrig varit så stort och så lättillgängligt, skapar de inte långsiktig mening. När tidsfördrivet finns som ett smörgåsbord av känslomässiga kickar föder det endast tomhet i längden. Det är förstås Anden som blåser och vi kan inte styra den, vi hör den blåsa men vet inte varifrån den kommer eller vart den far. 

Däremot verkar människors hunger efter livsmening och något bestående ha öppnat hjärtan denna påsk. Påskens kraftfulla berättelse lockade. Det finns något i vinden som kyrkor och kristenhet behöver möta och vara lyhörda för. Det är mycket glädjande.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar