Svenska statens viktigaste uppgift: Skydda medborgare från yttre hot

I veckan har riksdagen tagit beslut om en Natoproposition som innehåller nödvändiga lagändringar för att Sverige ska kunna gå med i Nato. Det är en historisk milstolpe i Sveriges nya försvarsoch säkerhetspolitik. Sedan 2015 har Kristdemokraterna arbetat för att Sverige ska ansöka om medlemskap i Nato.

Nu kommer Sverige att vara redo att tillsammans med Finland gå med i den organisation som är den yttersta garanten för Europas säkerhet sedan Nato bildades 1949. En stark transatlantisk länk mellan Europa och Nordamerika är helt avgörande för att kunna möta det kraftigt försämrade säkerhetsläget.

I Europa pågår det just nu öppet krig. Rysslands brutala och fullskaliga invasion av Ukraina har gjort det uppenbart för alla att samarbetet mellan de demokratiska länderna måste stärkas för att skydda vårt sätt att leva och vår säkerhet. Invasionen visar åter att Ryssland är berett att flytta på gränser med militärt våld, även om detta innebär att gå i krig med ett land som har ett starkt stöd av den stora merparten av världens samlade demokratier.

Det har varit tydligt från rysk sida att makthavarna i Kreml ser kriget i Ukraina som en del i en existentiell konflikt mellan Ryssland och väst. Från Rysslands sida utmålas konflikten som en kamp mellan traditionella ryska värderingar och ett väst som vill tvinga på sina osunda värderingar på andra länder. Demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter är inget som Ryssland vill se utvecklas i sitt närområde.

Slutsatsen av det som har hänt blir att Ryssland är, och fortsatt kommer att vara, ett hot mot Sverige och övriga Europa.

Militärgeografiskt kommer de svenska och finska medlemskapen i Nato att stärka försvaret i norra Europa. Det strategiska djupet utökas och den transatlantiska länken stärks. Det betyder att möjligheten att förstärka de baltiska länderna vid kris förbättras. En fördjupad nordisk samverkan med armé- och flygstridskrafter på Nordkalotten möjliggörs och samma sak gäller för de marina stridskrafterna i Östersjön.

Sveriges och Finlands medlemskap handlar inte bara om att vi i händelse av kris och krig ska kunna ta emot stöd av Nato. Det handlar lika mycket om att vi ska kunna bidra till Natos gemensamma försvar och avskräckning. Från svensk sida har vi pekat på ett antal områden där Försvarsmakten skulle kunna bidra till konkreta Natoinsatser. Det handlar till exempel om deltagande med stridsflyg i Natos incidentberedskap över Baltikum.

Nato har de senaste åren visat att alliansen kan svara mot en förändrad hotbild och ett betydligt försämrat säkerhetsläge. Det kollektiva försvaret är åter kärnan i Nato och organisationen bygger säkerhet i Europa genom att förstärka sin militära förmåga.

Natoprocessen startade förra året. Sveriges medlemskap måste godkännas av de turkiska och ungerska parlamenten. Inrikespolitik i de både länderna ligger bakom förhalandet av besluten. Men Sverige kommer att bli godkänt, det är jag övertygad om. Representanter från Ungerns parlament besökte riksdagen tidigare detta år och statsministern har aviserat att dialogen med Turkiet är återupptagen. Processen går framåt.

Vi ska inte låta oss distraheras av meningsskillnader om vad den svenska linjen gentemot dessa länder är. Nato är en militärallians. Beslutet att ansöka om medlemskap i Nato är grundat i tanken om att skydda svenska medborgare. Det är ett beslut som är välgrundat i våra svenska och kristdemokratiska värderingar och att skydda medborgare från yttre hot är statens viktigaste uppgift.

Mikael Oscarsson, riksdagsledamot (KD), försvarspolitisk talesperson

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Debatt