Dramatisk påsk väntar i Israel

Protesterna i Israel fortsätter för elfte veckan. Det är den israeliska medelklassen som demonstrerar i hundratusental. Folket protesterar mot Likudregeringens planer på ändringar i maktfördelningen mellan Knesset, regeringen och Högsta domstolen.

Till skillnad från Sveriges fyra grundlagar, som utgör vår författning och anger hur Sverige ska regeras, saknar Israel en heltäckande och nedskriven konstitution. Sedan bildandet 1948 har arbetet med författningen aldrig slutförts och landet har ännu ingen grundlag. Istället är det den kortfattade självständighetsdeklarationen som styr de så kallade ”grundläggande lagarna” som rör ordningen i parlamentet Knesset, israeliskt medborgarskap, rättssystemet och grundläggande mänskliga rättigheter.

I likhet med USA, men till skillnad från Sverige, är Högsta domstolen i Israel en del i hur landet styrs. Domarna kan stoppa en regerings lagförslag om de anses gå emot de ”grundläggande lagarna” eller självständighetsdeklarationen. Makten fördelas mellan Knesset, regeringen och högsta domstolen.

När premiärminister Netanyahu i december förra året lyckats få ihop den mest högerinriktade koalitionsregeringen någonsin efter det femte (!) valet sedan 2019 blev Likuds Yariv Levin justitieminister. Under sin tidigare tid i Knesset har Levin, som är jurist och advokat, ofta kritiserat domstolssystemet. Han har bland annat sagt att det är en mindre elit som styr landets domstolar, att nepotism förekommer inom domarkåren och att det behövs mer konservativa domare – bland annat i frågor som rör de judiska bosättningarna på Västbanken.

Det är Levin som är upphovsman till den kritiserade omstöpningen av Israels juridiska system och i förlängningen därmed hur landet kan regeras. Levin vill frånta Högsta domstolen rätten att stoppa ratade och nya lagförslag från Knesset. Regeringen ska ges makt att utse och avsätta alla domare och ordföranden i domstolarna, även Högsta domstolen. Till ordförande i Högsta domstolen ska regeringen även ges möjlighet att utse personer utan tidigare domstolserfarenhet.

I praktiken betyder det att en regering, oftast en koalition, med bara en rösts majoritet i Knesset skulle ges oinskränkt makt att både stifta lagar och tillsätta domare att döma utifrån samma lagar – en riskabel väg för en demokrati.

Målet med reformerna är att stärka det folkliga inflytandet, menar Levin. Domare och ämbetspersoner har alltför länge tillåtits gå emot folkviljan till förmån för olika minoriteter och en liberal elit. Det är heller ingen hemlighet att särskilt israeliska bosättare på Västbanken länge avskytt Högsta domstolen, som man sett som en bromskloss för fortsatt byggande av bosättningar. De ortodoxa judarna ser Högsta domstolen som en sekulär institution som upprätthåller jordiska lagar – i strid med Torah.

Det finns samtidigt en spricka inom Likud. Israels försvarsminister Yoav Galant ska i måndags ha meddelat Netanyahu att han avgår om reformförslaget drivs igenom.

På måndag kommer Knesset att genomföra den första av tre omröstningar. Blir det upplopp, eller kanske till och med våld på gatorna i Jerusalem och Tel Aviv, skulle det innebära en instabilitet för Israel som bara gynnar dess närmsta fiender Iran, Irak, Saudiarabien, Syrien och Libanon. En orolig tid väntar, särskilt som påsk och ramadan i år infaller samma veckor.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar