Svenska kyrkan måste vilja

Svenska kyrkan brottas med ett minskande antal gudstjänstfirare. I en nedslående artikel i Kyrkans tidning 2 mars berättar docenten i religionspedagogik Caroline Klintborg om sina erfarenheter från Asarums pastorat i Blekinge.

Under de två år som Klintborg följde församlingarnas arbete med gudstjänstutveckling fokuserade hela personalstyrkan på projektet. Resultatet uteblev. Det kom inte fler gudstjänstbesökare. ”De nådde inte fram och landade i att gudstjänst inte är den form av interaktion som människor längtar efter. Som ett resultat valde man att istället öppna en lokal i centralorten där människor kan fika och ges utrymme att samtala” säger Klintborg.

Hon har också intervjuat konfirmander i Svenska kyrkan och körmedlemmar ur kyrkans körer. Slutsatsen var att konfirmanderna kände sig otrygga och tyckte gudstjänst var tråkigt. De visste inte när de skulle sitta eller stå och var främmande för gudstjänstens budskap. De såg på Bibelns berättelser som sagor. Körmedlemmarna upplevde sig trygga med sin medverkan i gudstjänsten, men de stora orden berörde dem inte. Liturgin tog inte tag.

En lösning på detta, menar Klintborg, är att inte längre fira gudstjänst i samma omfattning som Svenska kyrkan gör idag. Istället borde man ”samlas kring Jesus” vilket Asarums församling nu gjort och istället hyr in sig i en lokal i centralorten dit människor kan komma för att fika och ges möjlighet till samtal.

Men här tror jag Klintborg misstar sig. Vem vill inte ha ”interaktion” med Gud själv? Det är inget fel på Svenska kyrkans skrivning i kyrkohandboken, att ”gudstjänsten är kyrkolivets centrum, där församlingen möter Gud i Ordet och sakramenten”. Istället handlar det om gudstjänstens utformning och innehåll. Idag är den starkt reglerad och blev än mer så i och med den nya kyrkohandboken som kom 2018. Det ges få eller inga möjligheter för en präst att göra förändringar i ordningen. Det är samma moment varje söndag, det enda som skiljer gudstjänsterna från varandra är innehållet i textläsningar, psalmer och predikan.

Om konfirmanderna, nästa generations kristna i Svenska kyrkan, inte ges möjlighet att möta Gud i gudstjänsten eftersom de upplever den som tråkig och inte vet när de ska sitta eller stå, då är lösningen att skapa en annan form av gudstjänst. Gudstjänst ska fortsätta firas, men behöver utformas på andra sätt. Eller hur ser Svenska kyrkan på de traditionella frikyrkornas gudstjänster – ofta välbesökta och föränderliga.

Det finns ett ”göra” i missionsbefallningen. Gå och ut och gör alla folk till lärljungar, säger Jesus. Här finns en aktiv handling hos den redan troende. Att sprida tron kräver alltså visst mått av vilja, en riktning, ett handlande. Vi måste vilja vara del i evangeliets spridning. Vi måste vilja förmedla evangeliet till nästa generation. Svenska kyrkan måste vilja förändring.

Åke Hällzon

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans kommentar