Bråttom med mer ammunition till Ukraina

Ukrainas armé är i akut behov av artilleriammunition. EU och det svenska ordförandeskapet försöker nu hitta ett sätt att snabbt leverera artillerigranater.

– Vi kommer naturligtvis från svensk sida att göra allt vi kan för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att hitta en lösning, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Han och EU:s utrikeschef Josep Borrell var på onsdagen värdar för EU:s informella försvarsministermöte i Arlanda stad norr om Stockholm. Där diskuterade ministrarna den plan som Borrell arbetar fram tillsammans med EU-kommissionen, det svenska EU-ordförandeskapet och EU-länderna.

Det är bråttom. Det finns uppgifter om att Ryssland avfyrar omkring 50 000 artillerigranater per dag, medan Ukraina bara kan använda upp till 7 000.

Därför föreslog Estland i februari att EU ska använda fyra miljarder euro för att kunna leverera en miljon artillerigranater till Ukraina inom ett halvår. Det handlar främst om 155 millimeters artillerigranater till haubitsar.

Hemliga lager

Det snabbaste sättet att få ammunition till Ukraina är om EUländer kan avvara en del av de granater som de redan har i sina förråd. Det diskuteras därför att låta EU avsätta en miljard euro för att finansiellt kompensera länder som snabbt kan skicka ammunition till Ukraina.

Men det är oklart om EU-länder har så stora lager att de är villiga att avstå en del.

– Jag tror det ser väldigt olika ut i olika länder. Exakt tillgång till ammunitionsnivåer är ju inget länderna brukar tala explicit kring, säger Jonson.

En tanke är att den miljard euro som ska kompensera länder som avstår ammunition till Ukraina tas från EPF (European Peace Facility).

– Det finns andra som förslår att man ska komma med nya additionella medel. Jag utesluter inte det, säger Jonson.

EPF är en fond som bildats för att stötta unionens förmåga att förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten. Det senaste året har EPF använts för att finansiellt ersätta EU-länder som skickat vapen till Ukraina.

En fråga som diskuteras är om även länder som inte är med i EU, till exempel Norge och Kanada, ska få EU-pengar i kompensation om de skickar ammunition till Ukraina.

Ny ammunition

En annan del i EU:s plan är att medlemsländerna ska lägga ytterligare en miljard euro för att gemensamt beställa ammunition från försvarsindustrin. Tanken är att gemensam upphandling både ska bli billigare och snabbare än om varje EUland sköter det själv. På så sätt ska länder som ger ammunition till Ukraina kunna känna sig säkra på att ammunitionslagren kan fyllas på senare

Ett förslag är att låta EDA, den europeiska försvarsbyrån, sköta upphandlingen.

Jonson pekar på ett annat alternativ – att använda sig av EU-länder som redan har ramavtal med försvarsindustrin om försörjningssäkerhet. Då skulle flera länder kunna göra beställningar inom ramen för ett sådant avtal.

– Det är klart att länder som har sådana ramavtal på försörjningssäkerhet kan ha bättre förmåga att också stötta andra EU-länder, säger Jonson.

Men det är inte säkert att försvarsindustrin har kapacitet att producera mer ammunition än i dag. Enligt uppgifter till The Financial Times finns 12 företag i EU som i dag producerar 155 millimeters artillerigranater.

Läs mer i Hemmets Vän nr 10 – 2023.

Tyck till om artikeln

Skriv kort! Ditt inlägg blir lättare att läsa om du begränsar längden på din kommentar. Redaktionen går igenom kommentarerna innan publicering och förbehåller sig rätten att redigera eller radera kommentarer.

Veckans nummer